Ship to Gazas fartyg Estelle seglar vidare och har nu nått La Spezia i Italien. Lastade med 41 ton cement (lastat i Alicante), medicinska artiklar, barnböcker, fotbollar, m.m. fortsätter man mot Gaza för att bidra till att bryta den orättfärdiga blockaden mot Gazas instängda människor.
Naturligtvis möter aktionen motstånd och invändningar. En invändning har varit att det finns andra platser på vår jord som också (eller mera?) skulle behöva uppmärksammas. Det är en märklig invändning. Naturligtvis finns det också andra platser och människor som skulle behöva stöd och solidaritet, t.ex. det syriska folket som tycks stå mer eller mindre ensamma. Överhuvudtaget är mängden orättvisor och avskyvärt förtryck oändligt mycket större än de rörelser som kämpar för demokrati, rättvisa, solidaritet och rättvis fred. Men det kan väl aldrig vara ett argument för att rangordna eller gå emot de rörelser som försöker göra något över huvud taget!
Vänsterpartiets ledare gjorde något ”över huvud taget”. Han gjorde en gest av solidaritet genom att segla med fartyget Estelle från Barcelona till Korsika. Detta har retat upp en del människor med mediamakt. Dagens Nyheters ledarskribent kallar det att Sjöstedt ”behändigt nog hoppar av på Korsika”. Detta lätt föraktfulla sätt att uttrycka sig har samma logik som det jag talade om ovan: ”om du inte kan göra allt så gör ingenting”. Dessutom skriver man:
Genom att segla till den israeliska hamnstaden Ashdod hade lasten kunnat kontrolleras för vapen och därefter förts in till Gaza, till nytta för befolkningen.
Mikael Löfgren, talesperson för Ship to Gaza svarar på detta med en artikel som DN vägrar publicera – eftersom tryckfrihetsmakten är deras – så här:
Varför ska den palestinska befolkningen i Gaza ha israeliska förmyndare? Varför ska de inte själva få avgöra vad som ska föras in i och ut ur deras eget land? Varför ska de inte själva få bestämma när de vill färdas ut ur och in i sitt eget land?
Dessutom kan man ju tillägga att det är högst osannolikt att lasten skulle nå Gaza ändå. Den helt fredliga transport som man förra gången försökte föra in stoppades av den israeliska militären.
En betydligt grövre ton håller Lars Adaktusson i en krönika i gratistidningen Metro.
Han börjar med det vanliga greppet att misstänkliggöra personer (i detta fall Sjöstedt) genom deras samröre med andra som bara helt enkelt är skumma genom sin politiska stämpel:
Att Sjöstedt genom denna sin ”solidaritetshandling” inte har några betänkligheter mot att liera sig med ytterkantsvänstern är föga förvånande.
Han fortsätter genom att påstå att ”avskyn mot Israel har han gemensamt med ledande personer i ”Ship to Gaza”, som kommunisten Henry Ascher”.
Henry Ascher svarar mycket bra på detta med ett inlägg på Dror Feilers blogg där han förklarar:
..jag avskyr inte Israels innevånare. Men jag är mycket kritisk till den israeliska regeringens politik och inte minst att den innebär att Israels ungdomar tvingas till en tillvaro som brutala ockupationssoldater utan att det på något sätt kan leda till fred och trygghet för någon.
Han skriver också:
Vår utgångspunkt utgår från den yttersta lärdomen efter Förintelsen, tron på alla människors lika värde. Det gäller Israels judar liksom palestinier i och utanför Gaza. Ship to Gaza är en symbolisk aktion vars styrka står och faller med dess fredliga icke-våldsmetoder.
Men om Adaktusson säger sig inte vara förvånad över vänsterledaren Sjöstedts samröre med det som han kallar ”ytterkantsvänstern” så påstår han att det är mer förvånande:
… att Jonas Sjöstedt som svensk partiledare medverkar i en aktion som riskerar att leda till allvarliga provokationer och våld. Den första seglatsen som genomfördes av ”Ship to Gaza” slutade med att nio människor miste livet.
Detta sätt att vända saker upp och ner är nästan lika otäckt som svårbegripligt. Vilka var det som dödades, vilka var det som använde militärt våld och dödade? Är det de som försöker sätta sökljuset på och stoppa det våld som utförs mot befolkningen i Gaza genom att området förvandlats till världens största utomhusfängelse som är de skyldiga? Med denna logik har människor som kämpar med risk för sina liv mot olika våldsregimer alltid fel: de skjutna gruvarbetarna i Sydafrika häromsistens, människor som dött för att de protesterat mot Assad-regimen i Syrien och så vidare…
Adaktusson påstår att Israel har stöd i folkrätten när ”israelisk militär bordar internationella fartyg för att kontrollera så att inte vapen sjövägen förs in i Gaza”. Om detta kan sägas att snacket om folkrätten inte stämmer, och om det gjorde det så skulle den ”rätten” inte vara till mycket nytta för ”folken”. Dessutom förs inte några vapen in av Ship to Gaza. Det fördes inte in några vapen förra gången heller, men fartygen stoppades ändå, med vapen, den israeliska arméns vapen.
För övrigt kom det häromdagen ett pressmeddelande och upprop för att blockaden mot Gaza upphör med omedelbar verkan. Läs det här. Det är underskrivet av en mängd olika personer från olika delar av samhället, politiker, kulturpersonligheter, akademiker, sjukvårdspersonal, fackliga och kyrkliga företrädare. Det är också en glädjande motvikt till skribenter som Adaktusson.
Media: DN1, DN2, Metro, Aftonbladet
Blogg: MEDIEBRUSET, CULTURE, ACTIVISM & POLITIC, Sjöstedt1, Sjöstedt2