Estelles seglats fortsätter men smutskastas i DN och Metro.

Ship to Gazas fartyg Estelle seglar vidare och har nu nått La Spezia i Italien. Lastade med 41 ton cement (lastat i Alicante), medicinska artiklar, barnböcker, fotbollar, m.m. fortsätter man mot Gaza för att bidra till att bryta den orättfärdiga blockaden mot Gazas instängda människor.

Ship to Gazas fartyg Estelle

Naturligtvis möter aktionen motstånd och invändningar. En invändning har varit att det finns andra platser på vår jord som också (eller mera?) skulle behöva uppmärksammas. Det är en märklig invändning. Naturligtvis finns det också andra platser och människor som skulle behöva stöd och solidaritet, t.ex. det syriska folket som tycks stå mer eller mindre ensamma. Överhuvudtaget är mängden orättvisor och avskyvärt förtryck oändligt mycket större än de rörelser som kämpar för demokrati, rättvisa, solidaritet och rättvis fred. Men det kan väl aldrig vara ett argument för att rangordna eller gå emot de rörelser som försöker göra något över huvud taget!

Vänsterpartiets ledare gjorde något ”över huvud taget”. Han gjorde en gest av solidaritet genom att segla med fartyget Estelle från Barcelona till Korsika. Detta har retat upp en del människor med mediamakt. Dagens Nyheters ledarskribent kallar det att Sjöstedt ”behändigt nog hoppar av på Korsika”. Detta lätt föraktfulla sätt att uttrycka sig har samma logik som det jag talade om ovan: ”om du inte kan göra allt så gör ingenting”. Dessutom skriver man:

Genom att segla  till den israeliska hamnstaden Ashdod hade lasten kunnat kontrolleras för vapen och därefter förts in till Gaza, till nytta för befolkningen.

Mikael Löfgren, talesperson för Ship to Gaza svarar på detta med en artikel som DN vägrar publicera – eftersom tryckfrihetsmakten är deras – så här:

Varför ska den palestinska befolkningen i Gaza ha israeliska förmyndare? Varför ska de inte själva få avgöra vad som ska föras in i och ut ur deras eget land? Varför ska de inte själva få bestämma när de vill färdas ut ur och in i sitt eget land?

Dessutom kan man ju tillägga att det är högst osannolikt att lasten skulle nå Gaza ändå. Den helt fredliga transport som man förra gången försökte föra in stoppades av den israeliska militären.

En betydligt grövre ton håller Lars Adaktusson i en krönika i gratistidningen Metro.

Han börjar med det vanliga greppet att misstänkliggöra personer (i detta fall Sjöstedt) genom deras samröre med andra som bara helt enkelt är skumma genom sin politiska stämpel:

Att Sjöstedt genom denna sin ”solidaritetshandling” inte har några betänkligheter mot att liera sig med ytterkantsvänstern är föga förvånande.

Han fortsätter genom att påstå att ”avskyn mot Israel har han gemensamt med ledande personer i ”Ship to Gaza”, som kommunisten Henry Ascher”.

Henry Ascher svarar mycket bra på detta med ett inlägg på Dror Feilers blogg där han förklarar:

..jag avskyr inte Israels innevånare. Men jag är mycket kritisk till den israeliska regeringens politik och inte minst att den innebär att Israels ungdomar tvingas till en tillvaro som brutala ockupationssoldater utan att det på något sätt kan leda till fred och trygghet för någon.

Han skriver också:

Vår utgångspunkt utgår från den yttersta lärdomen efter Förintelsen, tron på alla människors lika värde. Det gäller Israels judar liksom palestinier i och utanför Gaza. Ship to Gaza är en symbolisk aktion vars styrka står och faller med dess fredliga icke-våldsmetoder.

Men om Adaktusson säger sig inte vara förvånad över vänsterledaren Sjöstedts samröre med det som han kallar ”ytterkantsvänstern” så påstår han att det är mer förvånande:

… att Jonas Sjöstedt som svensk partiledare medverkar i en aktion som riskerar att leda till allvarliga provokationer och våld. Den första seglatsen som genomfördes av ”Ship to Gaza” slutade med att nio människor miste livet.

Detta sätt att vända saker upp och ner är nästan lika otäckt som svårbegripligt. Vilka var det som dödades, vilka var det som använde militärt våld och dödade? Är det de som försöker sätta sökljuset på och stoppa det våld som utförs mot befolkningen i Gaza genom att  området förvandlats till världens största utomhusfängelse som är de skyldiga? Med denna logik har människor som kämpar med risk för sina liv mot olika våldsregimer alltid fel: de skjutna gruvarbetarna i Sydafrika häromsistens, människor som dött för att de protesterat mot Assad-regimen i Syrien och så vidare…

Adaktusson påstår att Israel har stöd i folkrätten när ”israelisk militär bordar internationella fartyg för att kontrollera så att inte vapen sjövägen förs in i Gaza”. Om detta kan sägas att snacket om folkrätten inte stämmer, och om det gjorde det så skulle den ”rätten” inte vara till mycket nytta för ”folken”. Dessutom förs inte några vapen in av Ship to Gaza. Det fördes  inte in några vapen förra gången heller, men fartygen stoppades ändå, med vapen, den israeliska arméns vapen.

För övrigt kom det häromdagen ett pressmeddelande och upprop för att blockaden mot Gaza upphör med omedelbar verkan. Läs det här. Det är underskrivet av en mängd olika personer från olika delar av samhället, politiker, kulturpersonligheter, akademiker, sjukvårdspersonal, fackliga och kyrkliga företrädare. Det är också en glädjande motvikt till skribenter som Adaktusson.

Media: DN1, DN2, Metro, Aftonbladet

BloggMEDIEBRUSET, CULTURE, ACTIVISM & POLITIC, Sjöstedt1, Sjöstedt2

Andra bloggar om Ship to Gaza

Intressant?

Maskeraden fortsätter och det börjar bli trångt.

Under veckan har den politiska maskeraden accelererat. Den maskerad som innebär att nästan alla politiska partier byter bort sin gamla klädnad till en ny som i sin tur liknar de andras intill en oroväckande likformighet. Till och med en gammal politisk journalist som Elisabet Höglund beskrev detta som att:

Aldrig har det varit så trångt på det politiska mittfältet som i dag. Där trängs inte bara allianspartierna utan numera även Socialdemokraterna. Miljöpartiet och även Sverigedemokraterna vill också ­vistas där emellanåt.

Hon deklarerar stolt (?) att hon inte har röstat i ett riksdagsval sedan 1994, en uppfattning som hon inte haft anledning att ändra. Nu är det ju dessutom så säger Höglund att:

…..själva röstandet har blivit mer och mer meningslöst. Det ­spelar ju ingen roll vilken ­politisk konstellation man ­röstar fram. Politiken blir ju ändå densamma. Reinfeldt + Löfven = Sant.

Det här med vad som är den politiska ”mitten” kan man ju alltid diskutera. Själv tror jag inte att politiska åsikter går att beskriva eller positionera på en rät linje. Men att kalla den plats där de flesta politiska partier idag möts för en mitt tycker jag dessutom är dubbelt felaktigt. Det missar den förskjutning som har skett. Göran Greider beskriver detta bättre i ett inlägg på Newsmill:

Det finns en och endast en tydlig agenda i svensk politik idag och den är borgerlig.

Ett av uttrycken för denna sedan länge pågående förändring var ett inlägg i DN av den socialdemokratiska partiledningen som presenterade det som de kallade ”en ny affärsplan för Sverige”.

Som den socialdemokratiske statsvetaren Ulf Bjereld konstaterar i en artikel i Dagens Arena så är artikeln i sak ”tom på politiska nyheter” . Den är också tom på sådant som avviker från det Greider kallar den ”borgerliga agendan”. Innehållet hade lika väl kunnat vara undertecknat av Reinfeldt & kompani . Det snackas om kompetens, utbildning, innovationer och jobb, men ingenting om vilka satsningar och nya jobb som skulle behövas vid en verklig klimatomställning. Ingenting egentligt sägs heller om rättvisefrågorna, vad man ska göra åt de ökande klyftorna. Jo, man säger att ”Ingen tjänar på orättvisor”. Det är möjligen sant i den meningen att även många högavlönade, friska och arbetsföra som fått mer i plånboken genom jobbskatteavdragen också skulle få ett bättre liv i ett mer jämlikt samhälle med en fungerande välfärdssektor (så som Wilkinsson & Picket visade i boken Jämlikhetsanden).  Men samtidigt är det ju ett faktum att det finns de högst upp på samhällstoppen som definitivt har tjänat och tjänar på de ökande klyftorna och orättvisorna. Hur ska detta brytas? Löfven & kompani skriver att de vill ”överbrygga inkomstklyftor” och ”minska skillnader mellan kvinnor och män”. Men de säger inte ett ord om HUR detta ska gå till.

Väldigt många har med rätta också reagerat över ”ordvalet”, att man talar om politiken som en ”affärsplan”.  Till exempel skriver Ulf Bjereld i den ovan nämnda artikeln:

Ordvalet är olyckligt, eftersom det symboliserar ett marknadifiering av politiken. Men politiken är ingen marknad. Medborgarna är inga kunder. Politiska förslag är inga varor som skall köpas och säljas. Politik handlar i stället om värderingar och om intressekonflikter. Glömmer socialdemokratin bort den skillnaden så förlorar partiet sitt existensberättigande.

Existensberättigande var ordet!

Aftonbladets ledarskribent Karin Pettersson är lite snällare. Hon tycker att ”Affärsplan är ett fånigt ord när man pratar om politik.” Sen lägger hon till att:

Stefan Löfven kommer inte att bli Margaret Thatcher för att han pratar konsultsvenska, även om det kan kännas fattigt. Det ­viktiga är trots allt politikens innehåll.

Ja, men om politiken inte bara är tom på innehåll utan dessutom nästan helt identisk med den borgerliga regeringens så är detta med ordvalet inte bara ett ”fånigt ordval” utan ett konsekvent ordval för en konsekvent borgerlig politik. Politiken är det viktiga och här håller någonting mycket allvarligt på att gå mot sitt slut.

Bloggen Ett hjärta rött beskrev dessa fenomen i ett som vanligt utmärkt inlägg som att ”retorik-kleptomanin” brer ut sig. Kildén i bloggduon Kilden&Åsman har också skrivit ett både personligt och skarpt inlägg i frågan som utifrån egna fackliga erfarenheter påminner oss om en av arbetarrörelsens rötter: Kampen för att upphäva konkurrensen mellan arbetarna .

Nästa maskeradnummer har i veckan begåtts av Miljöpartiets ledning som också kommer ut i en artikel i DN med en presentation av förslaget till nytt partiprogram som enligt dem själva ”speglar ett parti i utveckling”. Man vill göra ”ett förtydligande av Miljöpartiets roll som en resultatinriktad kraft i svensk politik.”

När man på DN:s ledarsida jublar över förslaget och kallar det ett ”farväl till fantasipolitiken” så tycker jag att det finns anledning att bli misstänksam på samma sätt som när de tar Löfven till sitt bröst. Den gamle miljöparti-ledaren (förlåt språkröret) Birger Schlaug ironiserar på sin blogg över detta beröm från dem som inte vill se något som helst problem med den ständiga tillväxten. Och till och med Mikael Andersson, en centerpartist från Tingsryd, skriver på sin blogg att ett till slätstrukenhet likriktat program är att vänta från Miljöpartiet.

Trängseln kring den borgerliga agendan har alltså ökat ytterligare. Borde inte då utrymmet för politiska krafter som både driver rättvisefrågorna och miljöfrågorna på ett konsekvent sätt, en riktigt rödgrön politik helt enkelt, få ökade möjligheter att ta plats i svensk politik?

Media: DN1, DN2, DN2, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Aftonbladet3, Dagens arena

Blogg: Ett hjärta rött, KildénÅsman, Newsmill, Jinge, Mikael Andersson, Schlaug

Intressant?

Svåra effekter för vilka, Pagrotsky?

En socialdemokratisk utredning om skattepolitiken som Leif Pagrotsky står bakom har nått media. Den innebär en fortsatt samling på den högerkant som i media kallas politisk mitt. Denna samling illustreras bra av den här bilden: 

Det visar sig nämligen att även Pagrotsky sluter upp bakom den grundläggande moderata politiken. På den borgerliga kanten har detta naturligtvis mötts med glädje. I den liberala lokaltidningen UNT utropade man häromdagen i en ledare att ”Alliansen har vunnit”. För som man skriver:

Oavsett utgången av riksdagsvalet 2014 kommer alliansen och Fredrik Reinfeldt på sätt och vis att stå som segrare.

Att moderaterna med stödpartier kommer att vinna valet oavsett utgången av riksdagsvalet 2014 borde väl åtminstone ses som ett sorts problem för demokratin?

Göran Greider säger om detta till DN:

Det är problematiskt att vi just nu har en situation där det nästan inte finns någon skillnad mellan Socialdemokraternas och Alliansens ekonomiska politik.

Ja för alla som är emot de ökande klyftorna i samhället eller skattesmitarkoncerners möjlighet att göra vinst inom välfärden – för att ta några exempel –  så är det naturligtvis problematiskt.

Pagrotsky menar att det inte går att vrida politiken bort från det samhälle som moderaterna skapat. Han säger till DN att det skulle få ”effekter som är svåra att överblicka, både för den enskilda människan och för samhällsekonomin” om man ändrade på de regler som ”människor ställt in sig på”.

Frågan är vilka människor han pratar om. De sjukskrivna, de arbetslösa, de unga som inte kan få fasta anställningar?  De som arbetar inom vård, skola och omsorg som arbetar hårdare med mindre resurser? Nej knappast. Istället är det de människor framförallt i storstäderna med högre inkomster som man tycks så rädda för att stöta sig med. Pagrotsky säger t.ex. att ”nu finns RUT, många människor har vant sig vid det.” Men vilka människor är det. Jo återigen, i huvudsak  en mindre grupp av högavlönade. Lena Sommestad skriver (i en polemik mot Pagrotsky) mycket bra om detta på sin blogg:

Problemet med RUT är att det är en lösning som ensidigt riktar ljuset mot de hushåll, som har högre inkomst. Även med subvention är det få hushåll som kan prioritera  att betala någon för att till exempel städa….…..Att lägga stora resurser på RUT-avdrag utan att se de behov som finns i de långt flera hushåll, som lever med långt mindre marginaler och ekonomiska möjligheter, är en orimlig politik för ett parti som vill visa alla medborgare samma omsorg och respekt.

Men är socialdemokratin, eller kommer den att vara, ett sådant parti?

För att minska klyftorna, få bort arbetslösheten, stärka välfärden och göra en kraftig miljö- och klimatomställning skulle det behövas en politik som sätter stopp på utförseln av rikedomar till skatteparadisen och stopp för gåvor till de med höga inkomster genom sådant som RUT. Men det behövs också en politik för ett progressivt skattesystem som verkligen tar av de rika och omfördelar inkomsterna. I ett sådant system tror jag att de flesta med låg- och mellaninkomster också skulle acceptera att betala lite mer i skatt, eftersom det skulle bidra till ett bättre samhälle för de flesta av oss.

Media: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2 , UNT

BloggatLena Sommestad, Kildén&Åsman, Annarkia, Röda Berget, Högbergs tankar, Görans tankar och bagateller

Intressant?

Multiresistenta bakterier i kyckling och nedskärningar vid Livsmedelsverket…

På onsdagskvällens TV-nyheter ser jag att bakterier av den multiresistenta typen ESBL allt oftare finns i kycklingkött. I Danmark visar prover att nästan hälften av både importerat och danskt kycklingkött innehåller ESBL-bakterier. Bakterierna fanns i 8,6 procent av proverna 2010, men hade ökat till 44 procent 2011. Ganska ruggigt.

Naturligtvis har det här att göra med det stora ämne som handlar om hur vår civilisation behandlar djur och natur, och hur det slår tillbaka mot oss själva. Men jag ska inte skriva om det här och nu. Det finns en annan sak som skaver. I Sverige har vi ju en myndighet (Livsmedelsverket) som efter resurser och förmåga kontrollerar livsmedlen. I det här fallet med ESBL-bakterierna i kyckling är det ett område som man på verket ”håller på att bygga upp kunskapen” om, enligt vad mikrobiologen Mats Lindblad säger till SVT. Viktig kunskap alltså. Som man hoppas att det finns resurser till.

Därför känns det minst sagt ”feltajmat” när jag nästa dag läser i lokaltidningen UNT att man ska göra kraftiga neddragningar just på Livsmedelverket på 38 miljoner kronor. Verket som har 550 anställda, varav 300 här i Uppsala, kommer alltså att avskeda folk.

Anders Staffas som är ordförande för fackförbundet ST på Livsmedelsverket riktar i sammanhanget kritik mot finansministern:

Anders Borg är för snål helt enkelt. Vi får ingen uppräkning av våra anslag som täcker löneökningarna.

Att Borg kan och bör kritiseras instämmer jag i. Men han är inte snål mot alla. Bolagsskatten sänks till exempel till en kostnad av 16 miljarder 2013. Som alltid handlar det istället om vad man prioriterar och hur man fördelar.

Media: UNT, SvD, Aftonbladet, SVT

Uppsala

Intressant?

Romneys hyckleri

En effektiv bild från facebook-gruppen  Americans Against the TEA PARTY, som jag sprider vidare:

Intressant?

Media: Aftonbladet1, Aftonbladet2,

Bloggar om USA-valet

Politikerlöner och avgångsvederlag.

Jag lyssnade häromdagen på ett intressant inslag i Studio 1/P1, som jag verkligen vill rekommendera. Det handlade om ett gäng ministrar och statssekreterare som lämnat sina uppdrag de senaste åren och får avgångsvederlag, mycket förmånliga sådana.  Hela listan på dessa politiker kan du se här. Där finns allt från förre försvarsministern Tolgfors som ”bara” får 58 000 i månaden utöver sin lön som riksdagsman till de riktiga klipparna Lejonborg (112 000) Carlgren (115 000) eller Olofsson (115 000).

Journalisten jämför sakligt villkoren för människor som ska leva av A-kassan med sitt inkomsttak på knappt 15 000. De beskattas och måste stå till arbetsmarknadens förfogande. Medan däremot dessa avgångsvederlag för ex-politiker beskattas lägre och  inte alls har samma typ av krav. Jämförelsen med den s.k. arbetslinjen kommer också upp och man får höra indignerade inlägg från Reinfeldt, Olofsson m.fl där de agiterar mot ”passivt bidragstagande”. Men de som får dessa avgångsvederlag och ids ställa upp på intervju tycks alla anse att dessa ”bidrag” är helt rimliga eftersom de följer gällande regelverk. Ett regelverk som de själva varit med och utformat alltså.

Ett extra fiffigt sätt att få ut så mycket som möjligt är att ta ut arvode från ett bolag. Dessa pengar behöver då inte dras av från avgångsvederlaget. Det är ett knep som flera använder, t.ex. den förre statssekreteraren Leif Zetterberg (c) som får ut en halv miljon i styrelsearvoden samtidigt som han tar ut 84 000/månaden i avgångsvederlag. På frågan om han tycker det är rimligt svarar han:

Jag tycker att det är rimligt, ja.

Jag följer avtalet  det är det som är moralen.

Intressant?

Läs andra bloggar om politikerlöner.

Apropå Romney: amatörmässigt att säga det man tycker?

Den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney har hamnat i så kallat blåsväder efter ett uttalande som smygfilmades när han pratade inför ett gäng av rika donatorer. Han sa att det är 47 procent av befolkningen som stödjer Obama eftersom de är ”beroende av staten”, ” ser sig själva som offer”, ” tror att det är statens uppgift att ta hand om dem”, ”anser att de har rätt till sjukvård, mat, bostad och allt möjligt”. ” Det är människor som inte betalar någon inkomstskatt” sa skattesmitaren Romney. Hans slutsats var därför att:

vårt budskap om lägre skatt är inte relevant för dem. Jag kommer aldrig att klara av att övertala dem att ta ansvar för sina egna liv.

Ja, det kan man ju kalla öppet klassförakt, en sorts klasshat uppifrån, som är mycket tydligt, även om Romney utan att ta avstånd från innehållet i det sagda uttalat att det ”inte var så elegant”.

Jag läser att Erik Åsard i samband med detta säger att Mitt Romneys valkampanj ” är otroligt amatörmässig”. Förmodligen syftar det inte bara på detta uttalande. Men en sak som jag inte kan komma ifrån är att det tydligen är amatörmässigt att säga det man faktiskt tycker.

Någon sådan typ av amatörmässighet kan man ju inte beskylla vår nuvarande högerregering för. Här har vi en högerregering som till och med använder uttryck från Olof Palme i sin regeringsdeklaration. Bloggaren Försöksåsikter skriver och påminner om den 28-årige Fredrik Reinfeldt som i boken ”Det sovande folket” skrev:

Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.

Han var ärligare då Reinfeldt. Och definitivt mer ”amatörmässig”.

I ett samhälle med olika klasser är det inte möjligt att utforma en politik som i alla avseenden gynnar alla. Därför måste högerpolitik som gynnar dem med makt och pengar naturligtvis sminkas vackert. Det går inte att säga öppet att man ska gynna de redan rika och klämma åt de fattiga, arbetslösa eller sjuka. För att genomföra en sådan politik behövs bland annat mycket politiskt smink. Därför har vi idag en ”proffsig” högerregering” som gör allt för att låta som socialdemokrater.

Det sorgliga då är att vi har en socialdemokratisk ”opposition” som också låtsas som om det kan finnas en politik för ”alla” och verkar vilja framstå som duktigare än moderaterna i att vara moderater.

PS: Tillagt nästa dag:

Jag ser idag (torsdag) att Petter Larsson i Aftonbladet tar ett liknande grepp. men han lyckas dessutom hitta ett modernare uttalande från Reinfeldt i en stund av ”amatörmässig ärlighet”. Kolla!

Intressant?

Media: SvD1, SvD2, Expressen, DN, Aftonbladet

Bloggat om Romney: Försöksåsikter, Kildén&Åsman,

Ett hjärta rött

Bloggat om den svenska regeringen: Annarkia, Ett hjärta rött,

Ett hjärta rött2.

Läs andra bloggar om Romney

Ökat stöd för välfärd utan vinst.

Det finns ju undersökningar som visar att en klar majoritet av människorna i vårt land vill ha en välfärd utan vinst. Se till exempel den undersökning av NOVUS som refererats i Kommunalarbetaren (behandlat i ett tidigare blogginlägg här: Stefan Sterns oro.)

Men det gäller ju att också vinna organisationerna. Hittills har LO och Vänsterpartiet anslutit sig till kravet. Ett beslut på socialdemokraternas kongress i vår kommer att ha mycket stor betydelse. Det är därför glädjande att socialdemokraterna i Malmö Arbetarekommuns styrelse nu enligt Dagens Arena lägger ett förslag att:

socialdemokratin ska verka för att en ickevinst-princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg.

Förslaget antogs också igår av Arbetarekommunen med ett rungande ja. När Joakim Sandell, ordförande för Socialdemokraterna i Malmö, får frågan om han tror deras linje till slut kommer att bli den officiella partilinjen, så svarar han:

Jag tror vi kan ha goda förhoppningar om att driva igenom detta. Men den interna processen ska ha sin gång och arbetarekommunerna ska ta sina beslut. När det gäller vårt beslut är det viktigt att våra medlemmar väljer kongressombud som tydligt deklarerar sin åsikt i den här frågan.

Låt oss hoppas och göra allt vad vi kan för att han ska få rätt! Då behövs det också att en hel del s-toppar byts ut.

Intressant?

Media:

Arbetet , SvD

Sergels torg, Stockholm 17 september

En bild från samlingen på Sergels torg för välfärd utan vinst. Få se om det kommer något på nyheterna om detta. Och tack till Mario för bilden.

intressant?

Mäktig demonstration i Lissabon igår.

Jag nås via Asbjörn Wahl av två bilder från Lissabon där en tiondel av befolkningen igår demonstrerade mot EU-pamparnas åtstramningsplaner. För alla oss som inte tror att lösningen på krisen inom EU är att öka orättvisorna, fattigdomen och otryggheten är det  vackra bilder, en uppfattning som för övrigt  allt fler s.k. tunga ekonomer också delar. Här försvarar människorna det gemensamma.

Intressant?

Nej till EU

Media: SvD, Aftonbladet1, Aftonbladet2

 

 

 

 

 

%d bloggare gillar detta: