Så har då försvarsminister Karin Enström varit ute i en liten ”mediastorm” igen. Precis som när hon blev minister efter Tolgfors avgång är problemet åter vapenhandeln med Saudiarabien. Det blir helt enkelt problem att kalla dem man har så goda affärer med för diktaturer. Uppenbarligen är affärerna viktigare än principerna. De principer man säger sig stå för alltså. Detta är lika vanligt som osympatiskt inom makt- och storpolitiken. I USA:s utrikespolitik är t.ex. byte av ”vänner” efter vad som lönar sig genomgående: man byggde upp Talibanerna till ett Frankensteinmonster som man sedan själva fick problem med, stärkte Saddam Hussein mot Iran för att sedan störta honom genom krig och ockupation för att inte nämna alla andra otrevliga grupper och regimer man stött och stödjer.

När den senaste öppna skandalen kring Sveriges vapenaffärer briserade så handlade det just om Saudiarabien. Jag skrev en del om det då, bland annat om den förre krigsmaterielinspektören 1987–1994 Sven Hirdman (En krigsmaterielinspektör rycker ut – branden tilltar) som såg sig föranledd att rycka ut till vapenhandelns försvar. Även han hamnade då i sitsen att ifrågasätta diktaturstämpeln på Saudiarabien. Han skrev:

Hur man skall tolka situationen för mänskliga rättigheter i Saudiarabien är dock en svår fråga. Det är knappast riktigt att kalla Saudiarabien för en diktatur.

 Men nu har ju försvarsministern tvingats backa och meddelat sin egen och regeringens syn på frågan om demokrati, diktatur och Saudiarabien. Så här utryckte hon det då:

Regeringen delar inte in världens länder i demokratier eller diktaturer, men om det endast är möjligt att beskriva Saudiarabien som antingen en demokrati eller diktatur så bör Saudiarabien beskrivas som en diktatur.

Det tycker jag är ett intressant yttrande. Och jag är inte enbart ironisk här faktiskt. Jag såg att DN hade en fejkad intervju med försvarsministern där man visade en bild på ett äpple och frågade henne om det var ett äpple eller ett päron. Ifall det var roligt så tycker jag i alla fall att jämförelsen haltar betänkligt.

Det framgår inte av försvarsministerns yttrande om det faktum att regeringen inte ”delar in världens länder i demokratier eller diktaturer” är en fråga om ”diplomatisk finess”, krass affärsmässighet eller om det rent av är så att man tycker att frågan är lite mer komplicerad än när det gäller indelning av frukter.

När det gäller samhällen och gränsdragningarna mellan vad vi kan kalla demokratier och vad vi kan kalla diktaturer anser i alla fall jag att det är betydligt mer komplicerat. Innan någon nu tror att jag är någon sorts principlös cyniker så ska jag direkt säga att jag tycker att exemplet Saudiarabien är ett av de mer solklara, det är definitivt ett äpple, ett ovanligt ruttet äpple dessutom och är inte demokratiskt ur någon enda aspekt som jag kan komma på. Alltså en solklar diktatur. Men jag skulle ändå vilja fundera lite om dessa begrepp.

I Nationalencyklopedin kan man om demokrati läsa att ordet kommer från grekiska och betyder folkvälde/folkmakt/folkstyre. Men som alla vet så var en betydande grupp, slavarna, utestängda från demokratin i det antika Grekland. Nationalencyklopedin skriver också om demokrati/diktatur att:

Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.

Att det sker en ständig förändring av demokratin är en viktig aspekt på detta .

Om vi ser på vårt eget land så anser de flesta att det är en demokrati. Men utvecklas demokratin eller minskar den? Min uppfattning är också att Sverige är en demokrati fast med olika begränsningar som har att göra med makt- och ägandeförhållanden eller ojämlika villkor av olika slag. Att vi har yttrandefrihet är t.ex. viktigt. Men det är också så att vår faktiska möjlighet att yttra oss och nå ut med olika typer av budskap är väldigt olika och mycket beroende av ekonomiska resurser och maktpositioner. Själva den politiska demokratin har också alltid stannat utanför bolagsrummen. Man kan säga att vi utvecklat en politisk men inte en ekonomisk demokrati. Men dessutom är det så att demokratin backar i Sverige sedan en tid. När välfärdsstaten monteras ner, när arbetarrörelsens (rörelsens inte byråkraternas) organisationer försvagas, när den gemensamma sektorn allt mindre styrs av demokratiska beslut genom privatiseringar och införande av marknadstänk, när klyftorna ökar mellan olika samhällsgrupper och individer, när kulturen kommersialiseras, när allt fler av de fattigaste slutar att rösta, när allt fler beslut tas i Bryssel istället för i Sverige och så vidare….ja, då minskar den faktiska demokratin.

 Men om vi går ut i världen då? Att Ryssland under Putin är en minst sagt tveksam demokrati, med ett samhälle som på ett mycket obehagligt vis förenar det sämsta i kapitalismen med det sämsta i det gamla Sovjetsamhället, det är många överens om. Men det kanske ändå är lite mer komplicerat att enkelt stoppa in Ryssland i den enda av två ”fruktsäckar”.

Och hur ska vi se på t.ex. den ledande supermakten USA? USA uppstod i kamp mot en gammal kolonialmakt, genom en revolution. Det var ett av de länder som var tidigast med att utveckla olika uttryck för demokrati. Men idag när man är ett land som i årtionden trampat på andra länders demokratiska rättigheter, startat krig, genomfört kupper eller kuppförsök och stöttat och stöttar diverse osympatiska regimer runt om i världen tycker inte jag att det är så lätt och enkelt att idag kalla detta land en demokrati? Inom landets gränser finns en mycket stor fattigdom och ofattbara klyftor. I namn av kampen mot terrorismen har demokratin också backat. Och när du ska rösta så har du två högerpartier uppbackade av den ekonomiska makteliten att välja på. För mig tycks den formella demokratin ännu mycket mer formell än i Sverige.

Det är helt klart att regeringen och dess försvarsminister gjort bort sig genom att sätta vapenaffärer före principer och att det som sagts om Saudiarabien borde plockas fram varje gång som man på högerkanten börjar snacka om vänsterns bristande demokratiska trovärdighet.

Men ändå skulle jag önska att vi kunde få en verklig diskussion om demokratibegreppet, istället för den vanliga enkla kategoriseringen. En sådan diskussion behövs därför att demokratin på många sätt är hotad i dagens av finanspakter och teknokrater styrda Europa. Men också för att ett utvecklande av demokratin är en av de viktigaste sidorna i kritiken av kapitalismen.

Media : DN1, DN2, Aftonbladet

Bloggat: Svensson, Annarkia1, Annarkia2

Intressant

Läs andra bloggar om demokrati