Ett drev kan vara en mekanisk anordning i form av kugghjul som griper in i varandra. Det kan också vara de människor och hundar som vid jakt driver ett villebråd mot jägaren.

Men de senaste åren har det fått en ytterligare betydelse. Det syftar då på att journalister och medier driver någon eller några framför sig på ett jaktliknande sätt i samband med något som uppfattas som en skandal.

Vad vi uppfattar som drev, eller vad vi tycker om dem, beror naturligtvis på våra åsikter. En del drev känns rätt futtiga tycker jag. Eller åtminstone väldigt överdrivna i förhållande till frågor som verkligen påverkar de flesta av oss.

Ett drev som jag verkligen saknar är ett ordentligt drev som riktas mot dem som stulit så mycket från oss andra så att vi verkligen drabbas av det. Nästan alla vi andra. Om vi haft de pengar som stals bara under ett år så skulle vi enligt SVT till exempel ha kunnat betala skolgång för 76 000 mellanstadieelever, med allt inräknat – lärare, lokaler, skolböcker och lunch. Eller vi skulle för de under ett år stulna pengarna ha kunnat betala 19 000 undersköterskor i äldreomsorgen.

Deras stöld har alltså påverkat alla oss andra och försämrat vår gemensamma välfärd. De har förstört för våra barn och för våra gamla. Det borde väl förtjäna ett riktigt ordentligt drev? Jag talar naturligtvis om de skattesmittare som avslöjats som en följd av att Sverige tecknat nya avtal om bankinformation med ett 40-tal länder runt om i världen. Nya regler har gjort det ­lättare för Skatteverket att sätta fast skattesmitare. Enligt skatteexperten Torsten Fensby handlar det om ungefär 500 miljarder kronor som gömts undan i olika så kallade skatteparadis.

Men dessa skurkar behandlas på ett sätt som kriminella från samhällets lägre skikt sällan är med om. När det var risk för att deras kriminella verksamhet skulle avslöjas beslutades det om något som kallas ”själv­rättelse”. Skurkarna kunde begära självrättelse i sina gamla deklarationer för att slippa straff. Och straff ville dom naturligtvis slippa. 9800 ansök­ningar om självrättelse från samhällets toppar kom in. Men då dyker de samtidigt upp där i offentligheten. Den ena höjdaren efter den andra. Det är adel, kapitalister och kända borgerliga politiker. Sådana som är närstående kungahuset som Marianne Bernadotte, Agneta Kreuger eller finansmannen Fredrik Gottlieb. Adel som makarna Trolle-Wachtmeister. Finansmän som Investors Gunnar Brock (190 undangömda miljoner) eller Karl-Adam Bonnier (80 undangömda miljoner). Men också två moderater som samtidigt som de smet från skatt satt i riksdagens skatteutskott: Walburga Habsburg Douglas och Marianne Kierkemann. Och en f.d. KD-riksdagsman: Otto von Arnold som smet från skatt när han satt i riksdagen (och beslutade bland annat om skattefrågor).

Ett verkligt skurkgäng, men med efternamn ganska annorlunda ”vanliga” kriminella. Efternamn som vittnar om gammal överklass och att klassamhället inte är så rörligt som viss liberaler påstår.

Behandlingen av dessa skurkar är som en mild västanfläkt jämfört med behandlingen av många andra som hetsats i medier på senaste tiden. Men den är framförallt mild om man jämför samhällsskadan som de åstadkommit jämfört med den som en del andra som utsatts för drev åstadkommit. Och om det är svårt att klämma åt den riktiga överklassen, som ju har en speciell förmåga att gömma sig när det passar, så skulle väl stormedierna åtminstone kunna klämma åt moderaterna lika mycket som man gjort med andra partier. Dessa skattefuskande moderater satt ju alltså i skatteutskottet samtidigt som de gömde sina miljoner. Det är väl ungefär som en präst som stjäl ur kollekten.

Sätt igång drevet.

PS: En stund efter att jag postat denna blogg läser jag en utmärkt artikel av Sverker Olofsson i News 55 i liknande ämne. Läs den.

Intressant?

Läs andra bloggar om skattefusk, skatteparadis, moderaterna