Alla behöver vi tvätta.

I hyresrätt är det till och med en rättighet enligt Hyreslagen. Alla som hyr sin bostad har rätt att kunna tvätta kläder några gånger per månad, enligt lagen. Om det finns en gemensam tvättstuga så får den bara tas bort om det finns utrymme i alla lägenheter för att tvätta hemma.

Men enligt Bovision är det ”snarare en regel än undantag att man har tvättmaskin i lägenheten redan från start” när det byggs nya bostäder.

Och enligt en undersökning som Hem & Hyra låtit göra har nästan hälften av Sveriges hyresgäster egen tvättmaskin i lägenheten numera.

SVT har nyligen beskrivit hur Tvättstugan är på väg bort. De har intervjuat arkitekten Jonas Hesse som säger att: ”Tvättstugan som vi känner den är på väg bort. Folk vill ha det bekvämt.”

Han håller visserligen med om att ”tvättstugan är en betydligt bättre lösning vad gäller klimatavtryck”, men tänker att vi har en stressig tillvaro och att man kanske: ”… klockan halv tio en måndag kväll, skippar hållbarhetsaspekten och köper en tvättmaskin.

I DN skrev Kristofer Ahlström häromdagen en artikel om denna utveckling: Vi blir sämre människor när tvättstugan försvinner.Hans artikel innehåller en del kloka tankar tycker jag:

Sedan ett par decennier har tvättstugor ritats bort ur nybyggda hyreshus. Byggbolagen har förstås sina skäl. En tvättstuga är i grunden bara ett rum som inte ger direkta intäkter. Den ligger där, tar plats och kräver underhåll.

……..allt fler svenskar privatiserar sina luddfilter: i bekvämlighetens tidevarv vill alla ha egen tvättmaskin och torktumlare hemma i stället för att dela med andra. Det är så folkhemmet monteras ner, behändigt och administrativt, med individen i centrum.

Men vilka blir vi då, kan man undra.

Tvättstugan var en av få platser där vi aldrig riktigt kom undan, en plätt där vi tvingades samexistera i små doser, kompromissa, ta gemensamt ansvar, lösa konflikter och sortera oss själva i turordning.

Att femtio hyresgäster i ett hus nu tvättar varje dag i egen maskin – energiförbrukande och vattenslukande – i stället för att samsas om en stor maskin var sjunde dag, säger något om vår rätt svaga begåvning vad gäller att hushålla.

Jag tror verkligen att Ahlström har en viktig poäng när det gäller detta vad som händer med oss människor i ett samhälle där vi allt mindre tvingas att direkt ha att göra med varandra. Tvättstugan är här bara ett av flera exempel. Men viktigt.

Men framförallt tycker jag att miljö- och klimataspekten är viktig. Den är snarare ett övertydligt exempel på att inte all utveckling är av godo. Grönt Samhällsbyggande skriver om detta att:

…aktuell forskning (pekar) på att just delade tvättlösningar kan minska både materialåtgång och utsläpp, framför allt genom att färre maskiner behöver tillverkas, transporteras och skrotas.

Den gemensamma tvättstugan är så mycket bättre när det gäller klimatavtryck och energibesparing. Moderna tvättmaskiner för gemensam tvätt är dessutom mer hållbara än dem som säljs till lägenheter.

När det gäller bekvämligheten så tänker jag två saker. Det ena är att vi måste sträva efter ett klimatsmart samhälle där vi som en del av omställningen också arbetar mindre än vad vi gör nu. Med det skulle stressen minska. Men det är också så att allt inte kan vara kortsiktigt bekvämt om vi på allvar vill ställa om. Bort från det nuvarande resursslösande samhälle som för oss mot en tilltagande kris för livet på jorden.

Leve tvättstugan!