Klimatkrisen är här och nu och den förvärras. Det är fakta. Det erkänns av alla utom de som har ekonomiska skäl att förneka det eller av dem som är motståndare till forskning och vetenskap.

Användningen av de fossila bränslena är problemets källa.

Därför är det naturligtvis bra att de fossila bränslenas andel av energianvändningen i Sverige minskat till att år 2024 ligga på 29 procent.

                

Den största andelen av de fossila bränslena  är fortfarande transporter: 69,5 procent. Se bild:

                                      

Trots att alla vet att de fossila bränslena är ändliga – de kommer inte finnas för evigt om vi fortsätter konsumera dem – och trots att vi vet att de orsakar klimatkrisen så har konsumtionen bara fortsatt. De som har makten och de som tjänar på fortsatt fossil utvinning har hittills varit för starka.

Men så drar Trump och Netanyahu igång sitt krig mot Iran och världens transporter av olja stannar av. Det börjar bli ont om den flödande oljan.

Regeringen meddelar då den 1 april att man i enlighet med rekommendationer från Internationella Energibyrån (IEA) tappar Sveriges beredskapslager för olja. Energi- och näringsminister Ebba Busch säger i meddelandet:

Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden.

Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz säger:

I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning,

Och den 13 maj gick regeringen vidare med detta och meddelar att skatten på drivmedel ska sänkas:

För att motverka ökade drivmedelspriser på grund av kriget i Iran föreslås ytterligare tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Skattesänkningen föreslås vara 2 kronor och 40 öre per liter, vilket motsvarar 3 kronor inklusive moms vid full prisövervältring, under perioden 1 juli–30 november 2026. Förslaget remitteras nu av Finansdepartementet och planeras ingå i en kommande extra ändringsbudget.

Den naturliga reaktionen när det börjar bli ont om något brukar ofta annars vara att försöka ransonera det. Om inte av klimatskäl, det prioriteras ju inte av denna regering, men åtminstone av bristskäl. Men det är en tankegång som inte tycks ligga nära till hands för Tidö-regeringen. Det gäller ju att vinna valet i höst, så brassa på, kan man föreställa sig att de tänker.

Men två personer som arbetar inom ”oljebranschen”: Christian Kopfer, råvaruanalytiker på investeringsbanken Arctic Securities och Samuel Ciszuk, energimarknadsexpert från ELS Analysis, de är av en annan åsikt än regeringen. Bägge intervjuas i DN idag.

Kopfer säger att det ”är ohållbart i längden om inte Hormuzsundet öppnas” och framhåller att:

Det konsumeras betydligt mer än vad som produceras. Enligt de prognoser som jag sett kommer lagren till hösten vara nere på en mininivå för att hålla världsekonomin igång på samma sätt som nu.

Liksom att ”ländernas beredskapslager runt om i världen just nu slukas i rasande takt” och ”om vi fortsätter som att inget har hänt, kommer vi till slut att tvingas dra ned på konsumtionen”.

Ciszuk säger att:

…..ur ett krishanteringsperspektiv är det ganska problematiskt att stimulera förbrukningen av drivmedel, i stället för åtgärder som kunde dämpa förbrukningen. Risken finns att det visar sig vara fruktansvärt kortsiktigt.

”Fruktansvärt kortsiktigt”, sagt av en energimarknadsexpert om regeringens energipolitik. Det är en bra beskrivning av mycket när det gäller Tidöregeringen.

Istället för att gynna generell konsumtion för alla fordonsägare borde man se det som ett tillfälle att dra ner och ransonera, men så rättvist som möjligt, med riktade stöd-åtgärder till dem som har det sämst och dem som inte har tillgång till alternativa transporter till bil.

Det skulle vara ett rimligt sätt att förhålla sig både till klimatkris och energikris. Men istället denna ”fruktansvärda kortsiktighet”.