”Skulle man återinföra skrivningar om särskilt ömmande omständigheter så får det oöverblickbara konsekvenser – och det är inte aktuellt.”
Åkesson, ledare för SD
”Nej, vi ska inte göra fler konstiga undantag och stopp nu.”
Kristersson, statsminister

För en tid sedan skrev jag om hur Tidögänget tvingats att (mot sin vilja och på ett falskt sätt) backa på delar av sin utvisningspolitik. Opinionssiffrorna är för låga och trycket blev för stort. Men inte nog med att de backar på ett falskt sätt. De har gjort allt de kan för att dölja sambandet mellan deras sedan flera år bedrivna rasistiska utvisningspolitik och dess konsekvenser. En politik som i ord och handlingar ständigt pekat ut invandrade människor som problem och några som bör ut ur landet.
Men man har dessutom tagit denna falskhet till nya nivåer. Det gör man genom att nu skylla allt på socialdemokraterna. Att S har svängt med i den alltmer reaktionära utvecklingen sedan 2016 är ett sorgligt faktum. Men förändrar inte fakta om Tidö.
Den 23 juni 2016 röstade riksdagen om förslaget till lag om tillfälliga uppehållstillstånd — lag (2016:752). Den innebar att man inte längre beviljade permanenta uppehållstillstånd.
Så här röstade partierna då:
- Socialdemokraterna (S): 138 ja
- Miljöpartiet (MP): 25 ja
- Moderaterna (M): 70 ja
- Kristdemokraterna (KD): 22 ja
- Sverigedemokraterna (SD): 49 ja
- Centerpartiet (C): 22 nej
- Folkpartiet/L): 19 nej
- Vänsterpartiet (V): 21 nej
Det var alltså bara V, C och dåvarande FP som röstade mot denna allvarliga försämring 2016.
Beslutet drabbade även barn som fram till 18-årsdagen fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar. Men så snart som de fyllt 18 (blivit vuxna enligt lagen) omvandlades deras uppehållstillstånd. De hade då inte längre en självklar rätt att stanna.
2021 skrevs lagen om med skrivningar om ”särskilt ömmande omständigheter” som bland annat skulle hindra sådana familjesplittringar. Det var alltså innan Tidögänget kom till makten.
1 januari 2023 tog Tidögänget bort ”särskilt ömmande omständigheter”. S röstade med dem.
1 april 2025 togs ”Spårbyteslagen” (som skyddade f.d. asylsökande med fast anställning i bristyrken) bort.

Fakta är alltså glasklara: Tidögänget har skapat situationen med det som kallas ”tonårsutvisningar”. Att S följt med dem i detta förändrar inte fakta.
Trots detta kan migrationsminister Johan Forssell (M) skriva på Facebook att: ”Under S-regeringen 2016 och 2021 infördes lagar som gjort att ett flertal tonåringar sedan dess blivit orättvist utvisade.”
Men naturligtvis brädas han av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) som skriver på Instagram att: ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar”.

Som Dagens Nyheter skriver så är ”Skamlösheten närmast imponerande”.
Men i en värld dominerad av en Trump så verkar tyvärr skamlöst ljugande vara framgångsrikt. Det vet Busch. Hon har försökt och lyckats förr.
Ledarredaktionen på DN framstår allt oftare som ett liberalt ljus i mörkret, vilket man inte kan säga om det parti som gräver sin grav under falskskylten ”Liberalerna”. Ledar-artikeln om Tidögängets falskspel avslutas på följande tänkvärda sätt:
….kanske kan man rentav glädjas åt deras krumbukter. För när en regering som hela mandatperioden hamrat in sitt budskap om problemen med invandring och invandrare plötsligt känner ett behov att ljuga om sitt ansvar för den förda politiken – då vet vi att något förändrats på riktigt.
Just detta att Tidögängets ljugande är ett tecken på att något förändrats togs faktiskt nyligen upp i en ledarartikel i nättidningen Internationalen (utgiven av Socialistisk Politik):
Att regeringen nu är på defensiven och öppnar för diskussion om saker som hur en human asylpolitik ser ut eller vad som är rimliga priser i kollektivtrafiken är goda tecken som bör inspirera till mer motstånd och organisering. Men då gäller det att utnyttja tillfället – och inte bara i dessa frågor. För alla som vill ha en ny politisk kurs är utmaningen nu att bygga upp ett tryck i fler frågor mot Kristerssons allt mer impopulära gäng. Det är det bästa sättet att försäkra oss om att bli av med dem i september. För även om inte mycket tyder på att de kan vända sitt opinionsras finns det inga garantier mot att S-ledningen inte ska schabbla bort ledningen och göra självmål. Men det är också avgörande för att den regering som kommer efter inte ska fortsätta i samma banor.
Den sista meningen ovan gäller inte minst när det gäller migrationsfrågorna där S har haft den sämsta politiken inom det som kallas för ”oppositionen”.

Lämna en kommentar