Det diskuteras om dubbdäcksavgift ska införas i storstäderna.
I P1 morgon häromdagen kunde man höra centerpartisten Per Ankersjö förorda avgifter för dubbdäcken därför att de river upp partiklar från gatan som människor andas in, blir sjuka och t.o.m. dör av.
Lars Beckman moderat riksdagsman tyckte att säkerhetsaspekterna med dubbdäck övervägde. Men efter att ha argumenterat för detta toppar han med:
Det får inte bli en klassfråga vem som ska ha råd med dubbdäck, det får inte bli en klassfråga!
Man kan ju instämma i detta för moderater extremt ovanliga (eller har man ens någon gång hört det?!) yttrande. Sådant som är viktigt för liv och hälsa borde inte fördelas efter plånbok, borde inte vara en klassfråga. Samtidigt kan jag då inte låta bli att undra över en del andra klassfrågor som rör våra liv:
Varför får skillnaderna i möjlighet att få vård öka mellan olika klasser i vårt samhälle?
Varför får det bli en klassfråga vem som ska få läxhjälp?
Varför får städningen i hemmen bli en klassfråga igen?
Varför får det vara en klassfråga i vilken skola barnen går?
Varför får det vara en sådan uppenbar och tydlig klassfråga ifråga om vad som händer med oss när vi förlorar jobbet?
Varför får det vara sådan uppenbara klasskillnader när det gäller möjligheterna att slippa betala skatt?
….för att nu bara nämna några exempel, alltså.
Det verkar som ordet klass håller på att komma tillbaka i det offentliga rummet. Verkligheten tränger sig på allt mer.