Rapporterna från vänsterpartiets kongress handlar mest om valet av Jonas Sjöstedt. Av någon anledning får jag en gammal Bob Dylan-ramsa från min ungdom i huvudet:
– Don´t follow leaders, Watch the parkin´ meters
Inte för att jag någonsin förstått det där med parkerings-automaterna. Men det där med att inte följa ledare fastnade på något vis. Nuförtiden tror jag inte längre att vi kan klara oss utan ledare, men fortfarande att det finns anledning att vara skeptisk. Frågan om hur organisationer ska fungera demokratiskt så att medlemmarna inte ska förlora kontrollen över ledarna är lika aktuell som någonsin för olika typer av organisationer som talar i folkets namn. Likaså att alla ”gräsrötter” måste förstå sin egen betydelse och organiseringens betydelse och inte lita till ”frälsare”
Jonas Sjöstedt verkar på många sätt vara en både duktig och sympatisk ledare. Och naturligtvis har val av ledare betydelse. Men tyvärr bidrar medierna till att betydelsen ofta blir större än man skulle önska. De stora medier i Stockholm som har så stor makt över opinionsbildningen i dagens Sverige medverkar i allra högsta grad till det. Om vi tar socialdemokraterna som exempel så tror jag i och för sig att partiets problem är djupare och går längre tillbaka än till problemen med Juholt, vilket jag skrivit om här tidigare. Men mediernas enorma fokusering på Juholts fel – på bekostnad av andra nyheter – har naturligtvis bidragit till att det handlar om ledaren mer än det skulle gjort annars. Och redan nu har ju dessa media försökt göra en sak av att Umeåbon Sjöstedt ärligt sagt att han inte trivs i Stockholm, det gillade inte Stockholmsjournalisterna.
Så naturligtvis har ledarna (och medierna) betydelse. Och jag tror att Jonas Sjöstedt kan bli en mycket bra ledare för vänsterpartiet. Men vi får inte låta det skymma politiken och organisationen. Några bra saker har jag uppfattat från kongressen:
Dels beslutet om partiskatt så att ingen ska ha mer än 27.500 kr i månaden kvar att leva på efter skatt, en betydligt högre inkomst kvar än de flesta har, men en bra markering av synsättet att politiker inte ska leva för långt ifrån dem de företräder.
Dels beslutet om att sträva efter att förbjuda bemanningsföretag, en bra markering för alla som misshandlas på dagens arbetsmarknad.
Men mycket glädjande är också den av partiledaren klart markerade socialistiska klimatprofilen som Sjöstedt uttryckte så här i sitt avslutningstal:
– Bara den vänster som förmår att fullt ut ta till sig klimatfrågan är relevant i vår tid och kan ge svaren på framtidens utmaningar. Klimatfrågan måste genomsyra vår politik på alla nivåer. Vänstern har viktiga delar av svaren på klimatproblemen. Klimatfrågan handlar om rättvist miljöutrymme globalt och i Sverige.
– Vi menar allvar med att ställa om till ett hållbart samhälle. Det kräver stora förändringar också av vad och hur vi konsumerar, av hur vi lever. Offentlig konsumtion är bättre för klimatet än ökad privatkonsumtion. Vi måste ifrågasätta den traditionella synen på ekonomisk tillväxt. Klimatet tål inte en ständigt ökad materiell konsumtion och förbrukning. Istället för ökad materiell konsumtion kan vi öka vår konsumtion av kultur och vår tid med barnen. Det är hållbart, det ger livskvalitet. Vi måste skapa en hållbar modell för ekonomisk utveckling där klimateffekten alltid är en del av kalkylen. När vi gör det tar vi ledningen i klimatarbetet och blir det främsta klimatpartiet i svensk politik.
Men det finns en sak som jag undrar över i det som Sjöstedt säger: det är det här om att ”ta makten” i valet 2014. Naturligtvis måste man sikta på makten. Men eftersom man inte tror på att få egen majoritet för vänsterpartiet så handlar det ju om ett samarbete med socialdemokraterna (och kanske miljöpartiet?). Erfarenheterna av sådant samarbete är ju inte så goda varken från förra valet eller runt år 2000 då ett röst- och mandatmässigt starkare vänsterparti under Gudrun Schyman var med om att sälja ut tillgångar för 153 miljarder i uppgörelser med socialdemokraterna.
Knepigt alltså. En annan dag ska jag skriva lite mer om just den här saken.
PEPPRAT RÖDGRÖNT 