Den humanitära katastrofen i Sudan är en av de värsta kriserna i världen, där världens värsta svält och världens värsta flyktingkris pågår samtidigt. Mängden människor som dödats, tvingats på flykt och svälter når ofattbara tal.

Men svälten i Sudan är, liksom den i Gaza, en svält som är skapad av människor. År 2019 störtades diktatorn Omar al-Bashir efter stora folkliga protester. En övergångsregering skapades men bröt samman. De demokratiska och folkliga krafterna sopades undan av männen med vapen. Sedan dess strider två skurk-arméer mot varandra. På den ena sidan står Sudanese Armed Forces (SAF) och på den andra sidan Rapid Support Forces (RSF). Arméerna leds av två av landets rikaste personer: Abdel Fattah al-Burhan som leder SAF och Mohamed Hamdan Dagalo som leder RSF. Genom sin vapenmakt kontrollerar de oljekällor och guldgruvor. De tjänar direkt på kriget och har inget intresse av att det avslutas.

De två krigförande skurkarméerna har dessutom stöd från mäktiga grannar. Egypten och Saudiarabien backar upp armén i Khartoum medan RSF får stöd från Förenade Arabemiraten. 

Sudan har stora naturresurser: oljetillgångar (nästan lika stora som Norges), guldgruvor och jordbruksmark. Dessutom rinner Nilen genom Sudan och landet har kust mot Röda havet.

Det finns inte någon ”god sida” att stödja i detta krig. Men det finns många som är villiga att tjäna pengar på att sälja eller förse de stridande med de vapen som håller igång kriget.

Det talas nu om en eventuell ”humanitär vapenvila”. De som förhandlat om detta är just de makter som håller igång kriget nämligen Saudiarabien, Egypten och Förenade Arabemiraten, samt naturligtvis USA, det mäktigaste och mest krigiska imperiet på jorden. Det är svårt att känna hopp mot denna bakgrund.

Men vad kan vi då göra? Det är naturligtvis viktigt att stödja humanitära organisationer som Läkare utan gränser för att lindra lidandet. Vi kan också kräva av våra regeringar och andra makthavare att de gör vad de kan för att strypa tillförseln av vapen till Sudan. Enligt officiella dokument upprätthåller både FN och EU ett vapenembargo mot Sudan. Den svenska regeringen skriver på sin hemsida:

Att direkt eller indirekt tillhandahålla, försälja eller överföra av vapen samt relaterad materiel, inklusive ammunition, militära fordon och utrustning, paramilitär utrustning eller tillhörande reservdelar till Sudan är förbjudet.

Ändå är det uppenbarligen några som förser de stridande med vapen.

Några som pekats ut är Förenade Arabemiraten som stödjer RSF. Denna reaktionära diktatur, styrd av de sju emiratens regenter, med shariadomstolar och spöstraff, har Sverige och andra västländer mycket goda kontakter med. År 2018 uppgick Sveriges import därifrån till 800 miljoner och exporten till 5 miljarder kronor. Sedan 2006 har Business Sweden ett regionkontor i Dubai som representerar 200 svenska företag. Enligt Svenska Freds har Förenade Arabemiraten (FAE) länge varit en av de största köparna av svensk krigsmateriel och var den allra största köparen under 2020, 2021 och 2024. Under 2020 – 2024 har företag i Sverige exporterat krigsmateriel till FAE för 17,8 miljarder kronor, och bara 2024 levererades materiel till ett värde av 6 miljarder kronor. De blev därmed det land som Sverige exporterade mest till under året. Dessa siffror bekräftas även av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som kontrollerar Sveriges vapenexport.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa såg inte det här som något problem då han kommenterade den ökande vapenexporten till Förenade Arabemiraten ifjol. Enligt Sveriges Radio sa han då:

Genom handel får vi ett politiskt forum där vi kan diskutera saker med varandra. Alternativet till handel är att isolera länder.

Utrikesminister Malmer -Stenergard uttryckte en liknande syn när hon intervjuades häromdagen och fick frågan om att sätta press på Förenade Arabemiraten:

Om man ska hårdra det resonemanget, då skulle vi stoppa all form av handel till alla länder som inte tycker exakt som vi tycker. Då skulle vi vara ganska ensamma.

Nu finns det ju tack och lov en del länder ”som inte tycker som vi” men utan att fördenskull tillämpa spöstraff och aktivt understödja folkmord.

Dessutom menar ministern att inte några av de vapen som Sverige säljer till Förenade Arabemiraten når Sudan:

Vi har inga som helst tecken på att det skulle ske den typen av läckage. Det vill säga att vapen som Sverige exporterar skulle ha hamnat i någon form av konflikt i Sudan.

Att regeringen ”inte har några tecken” på att Förenade Arabemiratens stöd till RSF innefattar vapen känns inte så övertygande. Och även om det vore så skulle ett stopp på Sveriges vapenhandel kunna utgöra en press. En press för att få slut på kriget.

Att Sverige avbryter all vapenhandel med Förenade Arabemiraten skulle vara en viktig och tydlig markering. Men som vanligt är det skillnad på hur Sverige förhåller sig till olika skurkar i världen. De skurkar som är på USA:s sida, dem ska vi ha dialog med, enligt vår regering. Annorlunda är det med dem som är USA:s fiender.

Så förutom att ge stöd till organisationer som Läkare utan gränser kan vi också stödja Svenska Freds som kräver:

Det är oacceptabelt att svensk vapenexport tillåts till en diktatur som militärt stödjer en väpnad grupp i att begå grova folkrättsbrott. Svenska Freds har länge krävt att Sverige avbryter all vapenexport till diktaturerna Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Nu måste exporten stoppas för Sudans skull.

Och skriva på Amnesty Internationals namninsamling för vapenembargo mot Sudan.

Läs också en artikel om Sudan av Alex Fuentes i Internationalen