Ingen politiker brukar gå till val på att öka skillnaderna och ojämlikheten. ”Ökad orättvisa” brukar inte vara en valslogan. Ändå är det vad som händer sedan många år och i en ökande takt. Och om vi inte kan uppleva det själva eller se det med våra ögon så har det kommit allt fler rapporter som visar den saken.

I DN kunde man i vintras läsa om hur sänkta skatter och ökade kapitalinkomster gör att ”Sverige dras isär”. När finansminister Borg intervjuades om detta sa han att han tyckte det var ”besvärande”.

I december 2011 kom en rapport från OECD som undersökt inkomstfördelning och fattigdom i de 34 industriländerna. Jag skrev om den på denna blogg: Var det alltför jämlikt förut? I den rapporten (Growing Unegual)  kunde man se att denna utveckling mot ökade orättvisor är en internationell trend.

Susan George hänvisar i sin bok Deras kris våra lösningar (rekommenderas!) till World Wealth Report där man kan läsa om världens rika. Här finns ett övre skikt som de kallar Ultra High Net Worth Individuals (UHNWI) – individer med extremt högt nettovärde. Det mäter inte hela deras ekonomiska makt över företag utan i första hand likviditet, alltså kontanter och lätt omsättbara tillgångar. Dit räknas inte heller t.ex. yachter eller herrgårdar. Men det är alltså människor som 2007 i alla fall hade 30 miljoner dollar i likvida medel.  2007 var det 78 000 personer som ingick i denna grupp. Mer än hälften av dessa bor i USA, Tyskland eller Japan. Tillsammans ägde de 13 biljoner dollar i likvida medel, ungefär lika mycket som EU:s årliga BNP.

Capgemini – samma företag som står bakom rapporten ovan – berättar också att 2011 var ett nytt rekordår för de rikaste i Sverige. Enligt en artikel i DN var det då 61.100 personer i Sverige som beräknades ha placeringsbara tillgångar på minst en miljon dollar (inte kronor alltså!).

När man i en tidigare artikel i DN tar del av statistik över lönerna för ”de svenska” storbolagens chefer låter ju deras löner på 20 till 60 miljoner kronor nästan modesta.  Men om man tänker efter en stund och jämför med mer normala inkomster så framstår även dessa skillnader som helt orimliga.

Jordens resurser är inte oändliga. Vi måste som mänsklighet klara av att leva på jorden utan att förbruka den så att vi själva och kommande generationer drabbas. Samtidigt måste vi minska orättvisorna och lösa miljö- och klimatproblemen på ett rättvist sätt. De som mest föröder vår jord och lever på ett sätt som är ohållbart för planeten är de allra rikaste. Den globala såväl som lokala (nationella) lösningen måste därför vara att samtidigt både begränsa och omfördela. Ett tak för de allra högsta inkomsterna och konsumtionsutsvävningarna borde då vara naturligt.

Därför är det uppiggande att höra att det tyska vänsterpartiet  Die Linke  kräver fullständig beskattning (100%) av månadsinkomster på över 40 000 euro, cirka 375 000 svenska kronor, enligt en artikel i Aftonbladet.

Tyvärr tycks inte det svenska vänsterpartiet fundera på att resa ett liknande krav. Enligt vänsterpartiets pressekreterare José Gutiérrez är man

 för en rättvis fördelningspolitik där den som tjänar mer får betala mer i skatt och den som tjänar mindre får betala mindre. Men vi har inga förslag som liknar det tyska.

Det är verkligen synd och allt mindre lätt att förstå.

Media: SvD

Intressant