Medier rapporterar om nya ”fredsplaner” för Ukraina. Kyivindependent skriver att:

….en ny fredsplan utarbetas av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff, som har haft direktkontakt med Kirill Dmitriev, Rysslands högsta ekonomiska förhandlare. Washington har signalerat att Ukraina förväntas acceptera en ram för att avsluta kriget som skulle kräva att Kiev avstår territorium och avstår vissa vapensystem.

Det är alltså en plan för fred från ovan och utan någon som helst medverkan från representanter för Ukraina. Dessutom med eftergifter som bara medborgare i Ukraina borde ha rätt att yttra sig om.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas uttryckte på torsdagen skepsis mot denna plan. Även Sveriges utrikesminister och andra ledare inom EU har uttryckt kritik mot planen, bland annat på grund av att Ukraina inte finns med vid förhandlingsbordet.

Jag tycker det är en rimlig ståndpunkt och kritik.

Men hur annorlunda är inte hållningen till en annan ”fredsplan” som också utarbetats av Trump-administrationen i samarbete med en annan vän.

Jag skrev om den s.k. fredsplanen för Gaza i en blogg den 10 oktober. Jag tog upp några av problemen med denna plan:

1. Den utformas av den makt som mer än alla andra stött och beväpnat staten Israel i dess folkmord.
2. Det utformas visserligen under en viss press mot, men ändå i samförstånd med, angriparen, ockupanten och krigsförbrytaren.
3. Det hotar en part (Hamas) med att ”helvetet bryter lös” ifall de inte accepterar avtalet. De ska dessutom ge upp allting och acceptera att utplånas som organisation.
4. Gaza ska, enligt punkt nio, styras av ”en teknokratisk och opolitisk kommitté” tillsammans med ”internationella experter” och den ska övervakas av ett ”fredsråd som leds av president Donald Trump och där även Storbritanniens tidigare premiärminister krigsförbrytaren Tony Blair ingår”.

Jag tycker att det finns uppenbara likheter mellan dessa s.k. fredsavtal. De utformas utan att de som främst berörs har någon talan eller några rättigheter. När det gäller Gaza är hållningen mot Hamas – som är en part oavsett vad man anser om denna rörelse – dessutom otroligt mycket hårdare än mot regeringen i Ukraina.

Ändå är reaktionerna på denna ”fredsplan” positiva från europeiska ledare som Storbritanniens premiärminister Keir Starmer eller Frankrikes president Emmanuel Macron. Och Sveriges statsminister Ulf Kristersson skriver på X att han ”välkomnar Trumps engagemang för att uppnå fred i Gaza”.

Nu har även FN:s säkerhetsråd röstat ja till USA:s ”fredsplan” för Gaza (Ryssland och Kina avstod).

Naturligtvis är det otroligt viktigt att få ett slut på dödandet både i Gaza och i Ukraina. Och dödandet skulle direkt upphöra ifall Ryssland och Israel upphörde med sina attacker. Vägen till en verklig fred är lång och svår både i Ukraina och i Palestina/Gaza. Men en stabil och bestående fred kan bara uppnås genom att erkänna både det ukrainska och det palestinska folkets rättigheter. Det gör ingen av dessa fredsplaner.