De fyra största skolkoncernerna (Academedia, Engelska Skolan, Thorengruppen och Kunskapsskolan) har tillsammans tjänat drygt 1,3 miljarder kronor det senaste året och totalt 4,6 miljarder kronor under de senaste fem åren.

Det är pengar som hade behövts lite var som helst inom den svenska skolan och som borde ha stannat där. Men problemen med de aktiebolagsdrivna s.k. friskolorna är betydligt fler än detta.

Det kanske viktigaste problemet är att målet om en likvärdig skola brister alltmer. Enligt forskningen har etablerandet av de privata skolorna ökat dessa problem. Det yttrar sig till exempel så att när en s.k. friskola etablerar sig i en kommun och lockar till sig elever från de kommunala skolorna, så förlorar dessa den skolpeng som följer varje elev, men kostnaderna minskar inte. Då tvingas kommunen höja skolpengen (även till ”friskolan”) – eller skära ner. Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren –  enligt Skolvärlden – betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått med underskott.

En ännu sjukare sak är att en del kommuner har tvingats föra över pengar till skolföretag som inte ens längre har någon verksamhet. Något som Skolvärlden också berättar om och jag själv skrivit om tidigare.

En moderat som ser problemet

Därför var det välgörande och intressant att se ett inslag på Rapport igår. Det handlade om Uddevalla Kommun och att Nordic International School (NIS) ville etablera sig  där. En moderat och en socialdemokratisk politiker intervjuades. De ville båda stoppa NIS etablering i kommunen. Den moderata politikern sa att: ”personligen har jag inget emot friskolor…men nu fokuserar vi på kommunen.” De berättade att de 2019 byggt  en helt ny skola och att en till var på väg att bli klar. De såg det då som ett mycket stort problem att en ny aktör skulle  komma och plocka elever och sökte stöd hos Skolinspektionen för att få stopp på detta. Men Skolinspektionen gick dem inte till mötes. En företrädare för myndigheten sa att ”det är inte så ofta vi nekar en etablering på grund av vad kommunen har anfört”. Och det visar sig stämma enligt SVT:s undersökning. Förra året inkom 92 ansökningar om att starta nya grundskolor, 23 fick avslag, men inget avslag berodde på att etableringen skulle kunna påverka kommunen negativt.

Det här är upprörande att ta del av. Innan vi lyckas göra oss av med det lika unika som vansinniga marknadsexperimentet i svensk skola och stänger ute aktiebolagen så kanske vi åtminstone kan hoppas att regeringen ger lite muskler till Skolinspektionen för att hjälpa den kommunala skolan och stoppa blodflödet till ”friskolorna”.

Vetenskap och politisk tro

För övrigt såg jag en stund på Agendas specialprogram om skolan där såväl skolforskare som representanter för de politiska partierna frågades ut. Något som jag tycker framgick tydligt var hur flera partier tycks helt bortse från forskningens resultat. Mest tydligt och tragikomiskt blev detta när Fredrik Malm från det lilla Liberala partiet argumenterade mot forskningens resultat angående betyg. Forskaren Anders Jönsson sa att dåliga betyg riskerar att skapa en känsla av maktlöshet hos elever och att de elever som får låga betyg under en längre tid istället lägger ner sitt engagemang i skolan. Men Malm trodde mer på sin egen erfarenhet som pappa. Där har vi hamnat alltmer. Kunskap baserad på forskning ersätts av tro, tyckande och än värre saker. Det har trängt in även inom politiken. Främst bland högernationella av olika slag. Men nu alltså även inom Liberalerna.