Efter en i många avseenden mycket mörk höst har vi nu också passerat årets mörkaste dag. Om några dagar har vi tidpunkten för den gamla midvinterfesten. Själva ordet ”jul” för denna fest är tydligen både gammalt och okänt till sitt ursprung. I alla fall har den firats långt innan kristendomen i detta land. Med kristendomen blandades traditionerna så som det oftast har skett och sker i historien. Och med lite trixande med tiden så blev det så att julen inföll och firades till minne av Jesusbarnet.

Att detta barn och hans föräldrar ganska snabbt efter hans födelse blev flyktingar i Egypten för att undkomma Herodes, är en annan sak som påpekas emellanåt och som man skulle önska att de politiker som kallar sig för kristna begrundade: ”Jag var främling och ni tog emot mig” sa Jesus i Matt. 25. För övrigt har det i dessa dagar publicerats en bild på ungefär hur denne Jesus borde ha sett ut, grundat på aktuell forskning.

Verklighetens Jesus?

Ganska långt från den bildsköne hippie vi oftare vant oss att se.

Men i mer modern tid – de senaste hundra åren eller mindre – har nya traditioner tillkommit och till och med blivit mer dominerande än de kristna traditionerna. Jag tänker på sådant som granen, jultomten (som i sin tur också är en blandning av olika traditioner), den extrema konsumtionen av julprylar (som varje år slår nya rekord, trots tal om ”kris”) eller tittandet på Kalle Anka klockan tre (som väl ändå håller på att försvinna i de nya mediernas tid..?)

Apropå detta med traditioner och kulturblandningar så såg jag denna bild om hur en mer ”nationell jul” skulle te sig:  De högernationella verkar ju oftast ha så oerhört korta historiska perspektiv. Det är också inom de högernationella miljöerna som hetsen mot det som de kallar ”politiskt korrekt” brukar vara starkt. Ni vet den här typen som säger saker som att ”…fast så får man ju inte säga i det här landet…” Men jag tror däremot inte att de skulle uppskatta ”uppriktigheten” i nedanstående bild:

Från en del äldre människor jag känt, har jag hört berättelser om hur rädda de var för tomten. Inte för att de blivit skrämda utan helt enkelt bara för att de tyckte att den där utklädda figuren såg läskig ut och de vuxna inte var så inkännande i förhållande till barnens reaktioner. Här är därför en bild på en tomte som ser riktigt elak ut:

Jag tror ju inte på att julklapparna tillverkas i tomtens verkstad, har faktiskt aldrig gjort. Nu för tiden vet vi dessutom alltmer både om hur människor – och inte minst barn – utnyttjas i de fabriker långt borta där alltför mycket av det vi konsumerar produceras. Vi vet också att vi med denna (över)konsumtion bidrar till att föröda vår jord. Därför tycker jag tyvärr att denna riktigt elaka tomte passar bra som bild-avslutning och för eftertanke:

Önskar er härmed en lugn och glad Midvinterfest!

Intressant?

Läs andra bloggar om traditioner, jul, god jul, nationalism, Jesus, flyktingar