När jag i förra veckan passerade genom parken vid Uppsala Universitet så såg jag att någon hade dekorerat John Börjessons staty av Erik Gustaf Geijer. Först trodde jag att det var något spontant initiativ liknande de textilarbeten som klär en del andra statyer eller stolpar här i staden. Men sen såg jag att det var något mera än så och dessutom auktoriserat uppifrån. Det var helt enkelt en del av projektet ”Allt ljus på Uppsala” som kommunen driver tillsammans med en massa olika företag. Tre stycken LED strålkastare är monterade på trefoten och belyser en discokula med färgat ljus. Statyn är beklädd med tyg och Geijers näsa med ett par runda glasögon.

John Börjessons staty utan tygklädsel

Installationen som alltså bara pågår fram till 30 november innebär på inget vis att den gamla statyn förstörs, den blir bara beklädd och belyst. Men tydligen har detta upprört en del människor ordentligt. Jag har svårt att förstå eller dela den upprördheten. Å andra sidan tycker jag inte att konstnären Martin Kempes installation är speciellt imponerande. Lite kul, en stund, men inte mer. Förklaringen till utstyrseln är att Geijer ska inta en ”skepnad som fredsälskande hippie”

Tanken är att “lätta upp” statyn, göra den lite muntrare och få in lite ”fredsfeeling” i projektet. Geijer kläs i en ”flower power” svepning och ljussätts med färgat ljus (via discokula).

Personligen tycker jag begreppet ”fredsfeeling” låter ganska fånigt. Att koppla det till en grupp av unga människor från 1960-talets USA som kallats/kallade sig hippies är knappast ett sätt att höja fredsrörelsernas status. Och i vår tid av ökat vapenskrammel, så skulle det verkligen behövas. Att göra ”fredskänslor” till något som representeras av flummiga hippies från en annan tid bidrar nog inte till det.

För den som är intresserad av att lite mer sätta sig in i personen Erik Gustaf Geijer än på wikipedianivån hittade jag en lång och intressant artikel av Uppsalaförfattaren Ola Larsmo.

Enligt Larsmo började Geijer som konservativ men gick över till liberalismen 1838. Han var radikal i förhållande till sin tid, förespråkade demokrati och jämlikhet. Han bidrog till slaveriets avskaffande i den svenska kolonin (jo ”vi” hade sådana) St Barthelemy.

Han kunde också se kritiskt på den framväxande kapitalismen. Bland annat hittade jag i Larsmos artikel detta citat av liberalen Geijer som kanske vore något att bita i för vår tids liberaler. I en tid av framväxande kapitalism och politisk strid mot det gamla ståndssamhället skriver han:

Att det gamla samhället var alltför mycket byggt på den starkares rätt, är vad vi förebrå detsamma. Men vad vore den fria konkurrensen, om den blott bleve ett medel mera för att förtrycka den svage, och att åter införa i samhället den starkares rätt? – Vad vore det firade arbetets befrielse, om den i sina följder skulle medföra arbetarens ofrihet? Vad upplysningen, om den blott skulle lära den ständigt växande hopen av de, på det närvarande samhällets gränser irrande, försvarslöse och egendomslöse allt, vad de synas dömde att umbära? – Sådana äro de frågor, vid vilkas besvarande även den mest frisinnade, med ögat på tidens tecken, börjar studsa tillbaka och betänka sig.

Uppsala

Intressant?