Häromdagen skrev vetenskapsjournalisten Karin Bojs på DN en artikel om klimatfrågan med rubriken: Visst finns det hopp för jordens klimat. Visst är det bra att leta efter positiva exempel. Och att ge upp är ju det säkraste sättet för att allt ska bli värre. Men läget är mycket allvarligt. Det understryker också Karin Bojs själv när hon skriver:

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Knappast någon insatt bedömare tror numera att den globala uppvärmningen ska kunna hejdas vid två grader. Snarare går vi mot tre grader i slutet av detta sekel – eller i värsta fall ännu mer. För att klara ett sådant mål skulle utsläppen av växthusgaser börja minska den allra närmaste tiden, helst redan inom tre år. Och att det skulle inträffa verkar helt osannolikt.

Alltså mycket allvarligt. Därför är rubriken ganska märklig.

En som däremot visar på nödvändigheten av radikala klimatåtgärder är doktoranden vid KTH Anna Hult, som skriver en mycket bra artikel i Svenska Dagbladet där hon visar att det inte alls finns någon grund för att påstå att Sveriges koldioxidutsläpp minskar:

Att Sverige kan hävda en minskning i koldioxidutsläpp beror nämligen till stor del på att man begränsar beräkningarna till Sveriges nationsgränser. Det betyder att man inte har räknat med de svenskägda miljöstörande verksamheter som flyttats ut till andra länder. Man har inte heller räknat med de resor som sker mellan Sverige och destinationer utanför landets gränser, till exempel flygresor.

Om du håller med om detta borde du skriva på uppropet Radikalisera klimatpolitiken nu. Gör det.

intressant