För några dagar sedan röstade den brasilianska senaten ja till en ny skogslag som hotar Amazonas med katastrofala miljö- och klimatmässiga konsekvenser som följd. Göran Kärrman som f.n. befinner sig i Brasilien ger här en politisk bakgrund.

Den 7 december 2011 röstade den brasilianska senaten, efter vissa ändringar, Ja till den nya Skogslagen (Codigo Florestal) . En lag som miljöaktivister, indianledare och inte minst de jordlösas rörelser befarar kraftigt kommer att öka skogsskövlingen i Amazonas (läs artikel i Miljötidningen 5/11).

Skogslagen skall nu åter till det federala parlamentet (där den redan röstats igenom en gång) innan den kan träda i kraft. Därefter kan den bara stoppas om Brasiliens president lägger in sitt veto, vilket många hoppas på.

Initiativet till den nya Skogslagen togs under den tidigare presidenten Lulas tid och syftade till att ”modernisera” lagstiftningen kring vad markägare kan och inte kan göra med skogen. Det nya förslaget har skrivits av Aldo Rebelo, parlamentsledamot och ledare för PCdoB, det tidigare Albanien-trogna, kommunistpartiet*  som nu ingår i regeringsalliansen.

Medan indianledare, eko-socialister och jordlösa högljutt varnat för konsekvenserna av den nya lagen – som bland annat utlovar amnesti för alla tidigare försyndelser (!) – så har de stora jordägarna och deras organisationer jublat. I Senaten var röstsiffrorna 59 för och bara 8 emot. Bland de 8 fanns de båda senatorerna för det socialistiska PSOL.
Ledaren för jordägarblocket i parlamentet, senatorn Katia Abreu från högerpartiet DEM, jublade redan innan omröstningen och hävdade att lagen hade ”Dilmas** fullständiga stöd”.

Minst 50 av de ledamöter som röstade för lagen i det federala representanthuset har tagit emot ekonomiskt stöd från stora jordägare och bolag inom agroekonomin. Det gäller också minst 3 av senatorerna, däribland två ledamöter från arbetarpartiet, PT.

Omröstningarna i parlamentet och det nya hotet mot regnskogarna i landet, sätter också ett antal politiska problem i blixtbelysning. Den satsning på storskaliga infrastrukturprojekt som regeringen gör med järnvägsbyggen, kraftverksdammar, kärnkraftverk och vattenavledning från stora floder, har som huvudsyfte att hjälpa upp den brasilianska kapitalismen och därmed skapa ”utveckling”. I det syftet allierar sig det socialdemokratiska PT med storföretagen och med viktiga representanter för den traditionella makten i landet. Ett sådant exempel är senatens ordförande José Sarney, en man som innehaft alla tänkbara poster – inklusive president – och som mer eller mindre äger delstaten Maranhao i nordöstra delen av landet där  hans dotter Roseana är guvernör. Men hennes ämbete hänger på en skör tråd p.g.a. korruption. Han förekommer t o m på försättsbladen i en bok om brasilianska fåglar som jag har, och betecknas där som en ”naturlivets beskyddare”. Delstaten Maranhao ståtar med en extrem korruption och den fattigaste kommunen i landet.

En annan allians som PT gett sig in på är den med sojakungen, Blairo Maggi, guvernör i delstaten Mato Grosso, en av de värsta skogsskövlarna i landet.
Ett av de mer kritiserade infrastrukturprojekt som regeringen påbörjat är det gigantiska dammbygget i Xingufloden i delstaten Para, ett projekt som i sig står för en avsevärd skogsavverkning och som häftigt bekämpats från en rad håll, inte minst från de ca 20.000 indianer vars område kommer att läggas under vatten. Detta projekt, liksom Skogslagen bekämpas också av MST, den största av de jordlösa böndernas organisation och som samtidigt är regeringens och PT:s kanske viktigaste stödorganisation bland de sociala rörelserna.

Det socialistiska vänsterpartiet PSOL har sagt att man kommer att dra Skogslagen inför domstol om inte Dilma lägger in sitt veto. Det är en smal strimma av hopp som kan bidra till att fördröja implementeringen av lagen, men sannolikt kommer lagen att antas, implementeras och ge ytterligare ett bidrag till den globala uppvärmningen.

Göran Kärrman

*Som kuriosa kan nämnas att PCdoB är ”broderparti” med KP i Sverige

** Dilma Vana Rousseff, president i Brasilien sedan 2010.

intressant