Att förhandla med en gangster är naturligtvis inte lätt. Speciellt inte om gangstern leder det mäktigaste imperiet på jorden. Häromdagen kunde vi se detta när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var i Skottland och förhandlade med Trump om tullavtal. Inte nog med att hon måste svälja och återge Trumps falska bild av ”obalansen”, när hon sa:

Utgångspunkten var en obalans. Ett överskott på vår sida och ett underskott för USA. Vi ville återbalansera relationen.

Eller att hon måste sitta tyst och lyssna på Trumps osammanhängande och okunniga tirader (se denna video).

Hon var också tvungen att säga att: ”Vi har nått precis dit vi ville”.

Det hon uppnådde var bland annat att europeiska varor som exporteras till USA beläggs med tullar på 15 procent, att de högre tullavgifterna som redan finns på europeisk export av stål och aluminium blir kvar, att Europa ska investera 5 700 miljarder kronor i krigsmaterial och energi i USA och att Europa nu ska köpa flytande naturgas och kärnbränsle från USA.

Högermannen Hans Bergström (boende i USA numera) skriver i SvD att: ”Små länder tvingas böja sig för mobbaren i Washington”. Han ifrågasätter också: ”tanken att byråkrater i Bryssel förfogar över enskilda företag och konsumenter. Detta är ett brott mot varje liberal syn på marknadsekonomi och förhållandet stat/individ”.

Hur mycket jag än ogillar Bergström och det han står för så undrar även jag hur EU-kommissionen ska kunna styra dess investeringar och köp. Om det ”lyckas” så skulle det kanske kunna/riskera att bli ett prejudikat inför framtida progressiva satsningar från EU-kommissionen.

Von der Leyen säger alltså att hon uppnått det ”vi ville”. Men hon är knappast nöjd med avtalet om hon menat det hon sagt vid tidigare tillfällen. Det handlar nog mer om att det för von der Leyen och andra såg ut att bli ännu värre. Vilket väl visar att Trumps ”förhandlings-stil” fungerat.

En av flera som inte var nöjd var Frankrikes premiärminister Francois Bayrou som sa:

Det är en mörk dag när en allians av fria folk, förda samman för att bekräfta sina gemensamma värderingar och försvara sina gemensamma intressen, resignerar till underkastelse.

Trump har beskrivit USA:s handel med Europa och andra delar av världen som att USA har blivit ”utnyttjat”. Det är lika falskt som allt annat som kommer ur Trumps mun. USA-imperiet har påtvingat sina allierade ekonomiska relationer som varit till imperiets fördel. Främst har detta skett genom man tvingat igenom dollarn som internationell valuta. På detta sätt har andra länder direkt och indirekt finansierat USA:s underskott i både handelsbalansen och i den federala budgeten. USA lever och har länge levt över sina tillgångar. Genom dollarn och sin maktställning kan man fortsätta att låna för att täcka de enorma underskotten. Trumps tanke med tullavgifterna är att dessa inkomster ska bidra till de skattesänkningar som de allra rikaste blivit lovade, utan att öka utlandsskulden ännu mera.

Wikipedia

I samband med striden om tullarna har olika delar av de makthavande och deras språkrör i världen krockat. Det är en krock mellan nyfascister och nyliberaler. Det framställs också som en konflikt mellan protektionism och frihandel, där frihandel framställs som något som alltid är bra. Det är också en falsk bild. Dels är det så att vissa länder faktiskt haft nytta av protektionism för att bygga upp den egna industrin. Ett nutida exempel på ett sådant land är Sydkorea. Vi får inte heller glömma hur storbolagen genom olika typer av frihandelsavtal försökt hindra miljöregler eller arbetarskydd. Där sågs miljökrav som ”handelshinder” som i det omstridda TTIP. Greenpeace skrev enkelt och bra om detta för tio år sedan. Vi kan också påminna om handelsavtalet ECT som gjorde det möjligt för multinationella företag att stämma ett land om det fattade beslut eller ändrade lagar till nackdel för företaget.

Handel är viktig men inte all handel är bra. Oavsett det så har exporthandeln ökat från 7 procent av världens samlade ekonomi 1950 till att 2022 vara 31 procent.

Och Sverige är ett land som är mycket beroende både av export och av import. Samtidigt är det idag så att de enda matvaror som Sverige är helt självförsörjande på är socker, mjöl och morötter. Ett faktum som både visar vårt stora beroende av handel men också vår svaghet vad det gäller självförsörjning.