Den 19 januari accepterade staten Israel mycket motvilligt en vapenvila i Gaza. Enligt avtalet skulle vapenvilan bestå av tre faser. Den första fasen skulle bland annat inkludera en fångutväxling, ett delvis tillbakadragande av israeliska trupper och ökad införsel av humanitärt bistånd. Det senare har bara delvis genomförts då Israel fortsatt att hindra mat och vatten att komma in i Gaza som en medveten utpressning mot och utsvältning av befolkningen. Trots detta var vapenvilan otroligt viktig för befolkningen i Gaza

Den andra och tredje fasen skulle övergå i en permanent vapenvila, fler frigivanden, ett fullständigt tillbakadragande av den israeliska ockupationsmakten och återuppbyggnad av det fullständigt förstörda Gaza.

Nu bryter Israel ensidigt mot vapenvilan. Man har inlett massiva attacker med bombplan och artilleri över hela Gaza-området. Över 400 människor har dödats, varav en majoritet är kvinnor och barn och över 1000 personer har skadats. Och den israeliska regeringen säger dessutom att attackerna ska fortsätta och trappas upp. Som skäl anges att inte alla tillfångatagna israeler har frigetts. Men detta fanns inte i uppgörelsen om vapenvila. Israel vill förlänga den första fasen i avtalet istället för att övergå till fas två som innebar både fortsatt tillbakadragande och fortsatt fångutväxling.

Efter staten Israels folkmord och etniska rensning känns det ofta som orden inte räcker till för de avskyvärda brott som begås. Men att som socialdemokraten Matilda Ernkrans i utrikesnämnden kräva att Sverige fördömer Israel både för de fruktansvärda attackerna och för brott mot vapenvilan, borde vara självklart. Men inte för Sveriges statsminister Kristersson.

När Kristersson får frågan om att fördöma från en SVT-reporter från Aktuellt svarar han inte ja på frågan. Istället säger han:

Jah, vi är kritiska och tycker att det här är allvarligt. Det är den ståndpunkt som vi har och den är rätt välavvägd just nu.

”Välavvägd” var ordet.

Låt oss jämföra det med vad statsministern sa den 7 oktober 2023 efter Hamas utbrytningsattack. Då sa han:

Den svenska regeringen fördömer på starkast möjliga sätt terrorgruppen Hamas attacker mot Israel. Vi beklagar dödsfallen och står fast vid Israels rätt att försvara sig.

Men att på ”starkast möjliga sätt” fördöma ett folkmord, etnisk rensning, ockupation, brott mot folkrätten och krigets lagar eller ett våldsamt brytande av en skör vapenvila, det är en annan sak. Då blir det som mest en ”välavvägd kritik”.

Ynkligt och vidrigt!