Ship to Gaza åter angripet, hindrat och bordat

Gaza är ett landområde i det historiska området Palestina. Det ligger mellan Medelhavet och Negeveöknen. Trots att det till ytan bara är en fjärdedel av Öland så bor där 1,6 miljoner människor.

År 1967 ockuperades området av Israel. Osloavtalet 1993 innebar att Israel drog sig tillbaka och lämnade administrationen åt en nyskapad palestinsk myndighet. Men samtidigt  behöll Israel kontrollen över bosättningar, militära områden och vägarna där emellan. Sedan  2007 har Israel och Egypten stängt gränserna till Gaza. Man har upprättat en blockad som både gäller gods och rätten för människor inne i Gaza att röra sig fritt. Det finns de som  har kallat Gaza för världens största utomhusfängelse. Människornas där lever under så svåra förhållanden att de är svåra att föreställa sig.

           Al Awda

Sedan 2010 har organisationen Ship to Gaza gjort flera försök att bryta blockaden med båtar över havet. Man har seglat som en protest mot den avskyvärda blockaden samtidigt som man fört med sig varor som behövs i det utsatta Gaza. De båtar som seglat från Sverige och andra länder i år 2018 har t.ex. fört med sig mediciner, något som det finns stort behov av.

Varje gång som Ship to Gaza på detta fredliga sätt försökt bryta blockaden har man blivit stoppade med militärt våld ute på internationellt vatten av den israeliska militären.

Nu nås jag av informationen att den norskflaggade fiskebåten Al Awda, med 22 personer ombord från 16 olika nationer, har angripits och bordats. Även denna gång ute på internationellt vatten.

När Ship to Gaza kom till Uppsala 14 maj 2018.

Den andra båten – den svenska segeljakten Freedom – beräknas komma fram till samma område imorgon (måndag) eller i övermorgon.

 

 

Sommaren 2018, bränder, klimat och åtgärder.

Den extrema hettan. Torkan och de stora skogsbränderna. Det är nog det som de flesta av oss kommer minnas från denna sommar.

Det finns många olika orsaker till att det börjar brinna i skogen. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är mänsklig aktivitet den vanligaste kända orsaken till skogs- eller markbränder. Det kan vara sådant som gnistor från tåg och skogsmaskiner, lägereldar eller grillande. Men också blixtnedslag eller anlagda bränder.

Varje år inträffar mellan 3 000 till 4 000 bränder i skog och mark i Sverige. Men de brukar inte nå den omfattning som sker nu eller som den som skedde i Västmanland 2014. En avgörande orsak nu är naturligtvis hettan som torkar ut naturen långt ner i jorden. Men en annan orsak är det sätt som skogen förändrats på av människor som tjänar pengar på skogen. Det hävdar i alla fall journalisten och författaren Sven Olov Karlsson:

Kanske var det inte så smart att plantera och driva upp gran och tall för hela slanten och ha dessa uppvuxna lagom tills hettan blev vår herre. Kanske var det inte så smart att röja bort lövträden och skapa monokulturer av barr som kan bära en eld åttio meter i minuten.

Innan skogen genomled sin andra industriella boom, den ännu pågående, planterade ingen människa någonting där. Men ostörda skadedjur och trädsjukdomar, samt vår skogsbetande tamboskap och husbehovshuggning och träkolning, höll skogarna glesa så att bränderna snart skars av då de nådde mark utan bränsle.

Jag tycker att hans argumentation är övertygande. Karlsson har också skrivit en bok (Brandvakt) om den förödande branden i Västmanland 2014, dess orsaker och förlopp. Den har recenserats av bland annat Göran Greider.

 

Klimat och väder

Det är viktigt att skilja på kortsiktiga och lokala väderförändringar och de mer långsiktiga och generella klimatförändringarna som vi nu vet påverkas av utsläppen av växthusgaser. De globala fossila utsläppen av CO2 ökade under 2017 med 426 miljoner ton jämfört med 2016. Totalt släpptes 33 444 miljoner ton ut. Sveriges utsläpp var 48 miljoner ton, eller ungefär 1/700-del av de globala utsläppen.

 

Den globala uppvärmningen ökar. Erik Kjellström, klimatforskare på Rossby Centre vid SMHI:s forskningsavdelning säger till SVT:

Det extremt varma vädret blir vanligare än det extremt kalla. Vintrarna blir inte lika kalla och långvariga utan allt varmare…..Klimatet blir varmare, mätningarna pekar tydligt i den riktningen. Sannolikheten för höga temperaturer och nya värmerekord ökar i takt med den globala uppvärmningen.

Sannolikheten för extrema väder och den typen av katastrofer som nu sker i Sverige kommer därför att öka i framtiden.

 

Beredskapen…

….visade sig väl som ofta förut inte alls vara god. En sak som också blev tydlig var hur alltför många politiker ser och prioriterar andra hotbilder än dessa. Per Leander skrev utmärkt om detta i Aftonbladet:

Det största hotet mot Sverige idag är varken Putins Ryssland eller islamistiska terrorister, utan de klimatförändringar som vi just nu bevittnar de förödande konsekvenserna av.

Okontrollerbara skogsbränder härjar i hela landet, grundvattennivåerna sjunker så att vårt dricksvatten riskerar att bli en bristvara, och den långvariga torkan slår ut skörden så att vår livsmedelsförsörjning inte kan garanteras.

Och vidare:

Vi har 134 stridsflygplan av modell JAS 39 Gripen redo att när som helst bomba skiten ur ryssarna, men vi har inte ett enda brandbekämpningsflygplan i beredskap, trots att vi vet att skogsbränder är ett återkommande och allt vanligare fenomen.

 

Vad kan vi då göra inför denna framtid?

Jag tänker på tre saker:

  1. Lämna alla dem som inte tar klimatfrågan på allvar åt sitt öde, antingen det är fossila fossilpåhejare som Trump, sverigedemokraterna eller för den delen de borgarpartier som inte ens vågar införa en skatt på flygresor. De representerar inte framtiden. Eller kanske annorlunda uttryckt: om de kommer ha inflytande över framtiden så ser den mycket mörk ut. Mörk som brandrök.
  2. Låt oss diskutera och ifrågasätta hur skogen brukas eller utnyttjas och sambandet mellan detta och de omfattande skogsbränderna. Låt oss också på allvar ifrågasätta avvecklingen av det svenska jordbruket och den alltmer obefintliga självförsörjningsgraden.
  3. Ifrågasätt de dominerande hotbilderna och prioriteringarna av dyra JAS-plan som aldrig kommer användas i Sverige istället för flyg som kan bekämpa skogsbränder. Och se hur Nato-anhängarna bidragit till denna falska syn när det gäller vad som är verkliga hot.

—————

 

PS: När det gäller mänskliga orsaker till skogsbrand tog jag inte upp de avskyvärda idioter till rasister som även här försöker göra det till en fråga om invandringen. Jag hänvisar istället till en artikel om detta av Andreas Magnusson i det intressanta Magasinet Paragraf.

Medicin – en vara som andra?

Jag hör på radion att försäljningen av de svenska landslagströjorna nått sådana nivåer inför kvartsfinalen på lördag att de helt tagit slut. Så är det på en marknad. En vara kan ta slut. En sådan brist kanske gör en och annan lite besviken. Men det är ändå inte livsavgörande. Heja kan vi göra ändå.

Betydligt allvarligare och värre är det för de 100 000-tals personer som behöver olika viktiga mediciner, men nu inte får tag på dem. Brist på kortisontabletter har till exempel under året drabbat många personer med allergier. Och 440 000 människor med sköldkörtelproblem, främst kvinnor, har inte kunnat få tag på medicinen Levaxin. Det drabbar dem som lider av sjukdomen hypotyreos direkt genom trötthet och nedstämdhet. De kan också drabbas av viktökning, minnessvårigheter, ont i leder och muskler samt långsam hjärtrytm. Men det värsta hörde jag om på radio häromdagen. Det gäller de ungefär 100 000 svenskar som har grön starr. De ögondroppar som de är beroende av är slut hos leverantören och kan vara i lager igen först i slutet av denna månad (juli). Att inte få behandling kan leda till att de blir helt blinda.

En del av ett välfärdssamhälle är att vi gör skillnad på sådana varor som landslagströjor och livsviktiga saker som mediciner. Det är därför vi har beslut om att via skattsedeln åtminstone delvis subventionera det senare.

När livsviktiga mediciner plötsligt är slut så är det ett uttryck för att marknaden inte fungerar. Åtminstone inte ifall vi tycker att alla som behöver dessa mediciner ska ha tillgång till dem. Jag tänker att sådant som medicin över huvud taget inte borde distribueras via en marknad. Detta gäller speciellt när staten har minskat sin egen makt samtidigt som ett antal stora läkemedelsföretag har ökat sin.

1970 ökade staten sitt inflytande över distributionen av mediciner genom att förstatliga apoteken. Det var under flera decennier ett välfungerande system. Men 2009 privatiserades apoteken. Det har inte – trots vad som sagts –  ökat möjligheten att få tag i mediciner, tvärtom. Det har istället blivit svårare att få tag på receptbelagda mediciner. Dessutom har priserna stigit samtidigt som vinster hos de nu privatiserade apoteken slussats till skatteparadis.

Under början av 1970-talet, då apoteken förstatligades, krävde det socialdemokratiska ungdomsförbundet att även läkemedelsindustrin skulle förstatligas. Det var ett krav som tyvärr inte genomfördes. Istället har svenska läkemedelsföretag försvunnit utomlands. Läkemedelsbolagens makt har ökat och de har samtidigt ökat sina budgetar för reklam/marknadsföring på bekostnad av forskningen. Gunnar Birgegård, professor emeritus vid Uppsala universitet säger till Aftonbladet:

Det är en bisarr situation att vi inte längre någonstans i världen har läkemedelsutveckling utan profitkrav. Det gör att utvecklingen snedvrides mot läkemedel som kan förväntas ge de största vinsterna och bort från fattiga människors och fattiga länders folksjukdomar.

 

Jag är övertygad om att den hemska situation som vi har nu med viktiga mediciner som tar slut har att göra med en utveckling där det politiska inflytandet minskat och företagens makt ökat. Eftersom det är en internationell marknad med multinationella företag så räcker det inte med att (åter) öka det statliga inflytandet i Sverige. Men det borde ändå vara ett viktigt och avgörande steg. Om det finns några läsare som är mer insatta i dessa frågor som yrkesverksamma eller som drabbade brukare, vore jag tacksam ifall ni hörde av er med tankar i detta ämne.

%d bloggare gillar detta: