De globala klimatförändringarna är ett faktum och inte en åsikt eller hypotes. Den vetenskapliga kunskapen om frågan är stor. Detta erkänns också av i stort sett alla politiska ledare runt om i världen. Det skrämmande undantaget är den förstockade regim som nu styr i USA.
Målet från Parisavtalet var och är att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader Celsius eller helst 1,5 grader Celsius. Men som en stor del av forskarvärlden påpekat (och som jag skrev för en månad sedan) så är risken mycket stor att vi får betydligt högre ökningar om inte mycket stora begränsningar av utsläppen sker nu och de närmaste åren. FN:s klimatforskare talade – innan det 23:e internationella klimatmötet som samlades i början av november i Bonn – om en uppvärmning på 3,2 grader Celsius som sannolik ifall vi fortsätter som nu.
Redan nu kan vi se olika uttryck för dessa förändringar i form av smältande glaciärer och extrema väder som orkaner, översvämningar och extrem torka. De globala klimatförändringarna är just globala. De gäller genomsnittligt och som tendens för hela vår jord men de tar sig mycket olika uttryck på olika delar av jorden. De påverkar oss alla direkt eller indirekt redan nu. De motsägs inte av en kall sommar i landet Sverige.
Vilka skrämmande konsekvenser som mänskligheten kommer uppleva ifall vi inte lyckas stoppa denna utveckling går att läsa i en artikel av Ineke Mules på den internationella tyska nyhetskanalen Deutsche Welle (DW). Hon har granskat vad som händer nu och vad en ökning på 3 grader skulle kunna innebära för fem olika städer i världen. Följande är i korthet vad hon berättar:
Nyligen drabbades staden New Orleans i USA mycket hårt. Framtiden för denna stad ser mycket osäker ut som en följd av stigande havsnivåer och varmare havstemperaturer. Mer förödande orkaner av Katrina-typ kommer bli följden.
Paris kommer att drabbas av än värre värmeböljor av den typ som skedde sommaren 2003. World Weather Attribution (WWA) förutspår sommartemperaturer på över 40 grader Celsius som det normala i Europa före år 2050. Städer som Paris har också stora problem med luftföroreningar som dessutom förvärras av värmeböljorna och i sin tur återverkar så att även värmeböljorna förvärras.
Den ökade temperaturen leder också till torka och vattenbrist även i de regioner som inte är naturligt torra. Kapstaden i Sydafrika är för närvarande inne i sin värsta torka på 100 år. Problemen med vattenförsörjningen är redan stora. Den ständigt växande befolkningen i staden som nu har 3,7 miljoner invånare – men växer med 3 procent per år – kommer förvärra problemen med vattenförsörjningen.
En stad som Dhaka i Bangladesh som befinner sig bara 4 meter över havet kommer att tillhöra dem som drabbas extra hårt av de stigande havsnivåerna. Dhaka har en befolkning på 14,4 miljoner och är den stad som har den fjärde tätaste befolkningen i världen. Om den globala genomsnittstemperaturen ökar med 3 grader Celsius skulle det leda till att oceanerna stiger med 2 till 4 meter under de kommande tre århundradena. Men en analys från 2013 visar att högvatten i Bangladesh stiger minst 10 gånger snabbare än världsgenomsnittet, vilket skulle innebära en ökning med 4 meter till 2100. Det skulle då driva minst 15 miljoner människor från låglänta landsbygdsområden runt omkring in till Dhaka. Detta kommer i sin tur att ytterligare förvärra situationen.
En ytterligare följd av klimatförändringarna är smältande permafrost. Det är områden där vattnet i marken normalt är fruset året om, det råder ständig tjäle. Effekterna av dessa förändringar syns redan i några av världens mer nordliga städer. Staden Norilsk i Sibirien, Ryssland, med 100 000 invånare ligger i en sådan ständig permafrostzon. Som en rapport från 2016 visat så ökar den genomsnittliga temperaturen snabbare i Sibirien än i resten av världen. I dessa arktiska områden handlar ökningen redan om så mycket som 2,5 grader. Det påverkar naturligtvis de byggnader som står på denna tidigare hårdfrusna mark. Bärkraften för byggnader i Norilsk minskar redan och leder till allt fler skadade eller sprickande byggnader. Beräkningar visar att bärkraften kan minska med mellan 75 – 95 procent till början av 2040-talet.
Läs andra bloggar om klimatfrågan, klimatet, miljön