Här i veckan gick dokumentären Snowdens flykt på SVT. Det är en mycket sevärd, informativ och samtidigt spännande dokumentär. Bakgrunden är de avslöjanden om USA:s nationella säkerhetstjänst NSA:s enorma datainsamlande, eller rättare spionage, på både det egna folket och resten av världen, som Edgar Snowden läckt till tidningen Guardian. På sitt försiktiga vis uttrycker Snowden själv det som att det som bekymrade honom var ”…att vi fattade beslut som avvek från rättssamhällets principer”. När hans identitet blir röjd tvingas han fly till Hong Kong. Där får han hjälp av organisationen Wikileaks genom Sara Harrisson. Programmet kan ses till tisdag 17 mars. Gör det.
I programmet intervjuas bland annat den f.d. chefen för NSA Michael Hayden. Han formulerar Snowdens gärning så här: ”Snowden avslöjade inte information utan hur vi samlade in information”.
Det enorma mod och civilkurage som Snowden visade kallar Hayden för ”arrogans”. Det är lika befängt som att den spionerande supermakten anklagar visselblåsaren Snowden för just ”spioneri”. Det är svårt att inte tänka på nyspråket i George Orwells bok 1984. Exempel på maktfullkomlig arrogans får vi däremot se i dokumentären när det visas hur USA skrämmer alla europeiska länder till att inte ta emot Snowden eller när man får dem att tvinga ner ett diplomatflygplan med Bolivias president Morales ombord.
USA är världshistoriens största och starkaste supermakt. Men även den starkaste makt är beroende av en mängd människor som är beredda att fortsätta utföra sina uppgifter. En enda person som ifrågasätter kan därför vara ett hot. Den f.d. NSA-chefen Hayden uttrycker det så här:
100 000 människor inom USA:s underrättelsetjänst har inte brutit sin ämbetsed. Om USA skulle ställa upp på någon sort välkomnande av Snowden …..så skulle det alienera alla dem på vilka mitt lands säkerhet och frihet beror. Det vore inte någon bra idé.
Det visar också på svagheten även i USA:s imperiebygge.