
Jag läser i Aftonbladet en rubrik om ett ”Brittiskt raseri mot Trumps utspel”. Bra, tänker jag först. Bra, att den där fega Labourledaren Starmer äntligen rätar på ryggen. Men sen ser jag att det som Starmer är upprörd över är att Trump sagt att Nato-allierade ”höll sig bakom” under kriget i Afghanistan. Att USA aldrig behövde Storbritanniens hjälp i kriget. Det tycker Starmer är ”förolämpande och uppriktigt sagt motbjudande”. En åsikt han delar med den brittiska högerextremisten och ledaren för Reform UK, Nigel Farage.
Även i Danmark har man reagerat mot Trumps underskattning av de danska insatserna i det långa kriget i Afghanistan
Totalt dog 457 brittiska soldater i Afghanistankriget
Danmark förlorade 44 soldater i kriget, vilket är en av de högsta dödssiffrorna per capita bland de Natoländer som deltog i insatsen.
Det är verkligen sorgligt med alla dessa döda.
Men ännu mer sorgligt är att de dog i ett krig som de aldrig borde ha skickats ut i. Ett fullständigt meningslöst och förödande krig.
De som var ansvariga för att skicka ut dem i detta krig borde istället reflektera över sin egen undfallenhet mot USA-imperiet. Den undfallenhet som gjorde att soldater skickades för att dö i USA:s krig.
USA:s Afghanistankrig
När USA i oktober 2001 invaderade Afghanistan så var det en del av det ”krig mot terrorismen” som USA:s dåvarande president Bush deklarerade efter 11 september 2001. USA:s statsledningen försökte framställa det som ”självförsvar” enligt FN-stadgan, men några ädla syften fanns varken då eller senare.
Däremot skedde det till enorma mänskliga och materiella kostnader.

Under krigets 20 år öste USA in 2226 miljarder dollar i Afghanistan. Det motsvarar 19 144 miljarder svenska kronor. Pengar som skulle kunnat bekosta grundläggande utbildning i hela världen.
Antalet döda var i april 2021: 47 235 civila, 72 journalister, 444 hjälparbetare och 66 000 afghanska regeringssoldater.
USA hade förlorat 2 442 dödade soldater och 20 666 skadade. Dessutom hade 3 800 anställda i privata säkerhetsbolag dödats. 1144 soldater från 40 länder som deltagit i kriget under Natos ledning hade dött.
Afghaner som flytt utomlands uppgick till 2.7 miljoner. Internflyktingarna räknades till 4 miljoner.

Många av dem som försvarade krigsinsatserna i Afghanistan och andra länders (inklusive Sveriges) stöd till detta krig, påstod att det handlade om mänskliga rättigheter. En sådan rättighet som framhölls var rätten att gå i skola även för flickor. Det är en viktig rättighet. Men det behövdes inte bomber för detta. Den Svenska Afghanistankommittén lyckades helt fredligt bygga upp flickskolor även i Talibankontrollerade områden genom samverkan med lokalbefolkningen. Den typen av insatser var ett verkligt stöd både till befolkningen och till utvecklandet av sådant som kan bidra till demokrati. Detta till skillnad från militära insatser – där kostnaden för en militär motsvarade 25 lärare – som istället drev befolkningen i armarna på Talibanregimen.
När USA 20 år senare drog sig ur kriget och lämnade Afghanistan sa den dåvarande presidenten Biden, 16 augusti 2021:
American troops cannot and should not be fighting in a war and dying in a war that Afghan forces are not willing to fight for themselves.
Det tog alltså 20 år att komma till den insikten.
Biden sa även (om afghanerna):
Vi gav dem alla verktyg de kunde behöva. Vi betalade deras löner, sörjde för underhåll av deras flygvapen – något talibanerna inte har. Talibanerna har inget flygvapen. Vi gav nära luftstöd. …… .Vad vi inte kunde ge dem var viljan att kämpa för den framtiden (oklart vilken framtid Biden menar – min anm.)
Det behövdes alltså något annat än det som ”flygunderstöd kunde ge”.
Som jag ofta skrivit förr. Inget land har rätt att angripa, anfalla eller ockupera andra länder. Det gäller oavsett vilken regim som sitter vid makten (och Talibanregimen som föll 2001 men återkom 2021 var verkligen extremt avskyvärd).
Det gäller också när argumenten för krigandet handlar om att försvara demokrati. Även om det skulle vara sant (vilket det inte var, varken då eller vid en mängd andra tillfällen) så går det aldrig att bomba fram demokrati eller mänskliga rättigheter.
Starmer och kompani borde alltså fundera över varför brittiska soldater över huvud taget sändes till Afghanistan, innan de upprörs över att den nuvarande USA-presidenten inte uppskattar dessa döda soldaters insats.
För lite mer bakgrund om kriget: Läs en tidigare blogg

Lämna en kommentar