Enligt Matpriskollens senaste undersökning var matpriserna i februari de högsta på två år. Eftersom vi alla måste äta drabbar de höga matpriserna främst dem som har små ekonomiska marginaler. Matkostnaderna är för dem med låga inkomster en stor andel av utgifterna.

Under vecka tolv startades ett initiativ till bojkott av matjättarna i Sverige av Annika Morina i Knivsta. Många människor har svarat på uppmaningen. Och till Aftonbladet säger Annika Morina att kampen kommer att fortsätta:

Det började den här veckan och nu fortsätter det. I tre veckor till ska vi bojkotta ICA som är störst

Den svenska matmarknaden domineras av ICA, Axfood, Coop och Lidl. ICA är den största och mest dominerande. Men trots det har ICA gått ut och sagt – som ett svar på bojkott-kampanjen – att ”ICA är inte en matjätte”.

Och under veckan har en hel del olika höjdare och ”experter” uttalat att de höga priserna inte alls beror på matjättarna. Självaste Jacob Wallenberg har gått ut och sagt att kampanjen: ”Riktar ilskan mot fel personer”. Och i DN kunde man igår se en artikel med denna rubrik:

 Uppenbarligen är det många med makt som inte vill att ljuset ska riktas mot matjättarnas vinstuttag.

Självfallet är det så att matpriserna påverkas av flera faktorer. Klimatkrisen (som alltså redan drabbar de fattigaste även när det gäller matpriset) och krig är sådana faktorer. Men det räcker inte för att förklara situationen på den svenska matmarknaden.

Konkurrensverket släppte sommar 2024 en rapport om detta. Där skrev man bland annat:

Konkurrensverket har i ljuset av de ökande livsmedelspriserna under 2022 och 2023 och inom ramen för ett regeringsuppdrag genomfört en genomlysning av konkurrensen i livsmedelsbranschen. En övergripande slutsats som Konkurrensverket kan dra är att det i flera avseenden finns brister i konkurrensen. Dessa kan förklaras av en hög marknadskoncentration i flera led, låsningar och obalanser genom avtal och handelsbruk samt förekomsten av olika former av etableringshinder. Detta medför dels att konsumenter betalar mer för många livsmedel än de skulle behöva göra, dels att pengarna inte alltid hamnar där de behövs för att ge incitament till marknadsinträde, investeringar och ökad produktion.

I en annan rapport från Konkurrensverket har man synat var pengarna från de stigande matpriserna tar vägen. Där kan man läsa:

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 höjdes leverantörernas priser med mer än vad som kan förklaras av ökade kostnader på insatsvaror, och dagligvaruhandeln höjde vidare mer än vad som kan motiveras av ökade priser från leverantörerna. Dessa två effekter ledde tillsammans till mycket höga prisökningar i konsumentledet.

I den här studien framgår det att dagligvaruhandelns bruttovinstmarginaler inte minskat under den tid då priserna ökade som mest. Det ger ett starkt stöd för att dagligvaruhandeln ökade sina priser med mer än vad som motiverats av högre priser på insatsvaror.

Konkurrensverkets övergripande och sammanfattande slutsats är att dagligvaruhandelsaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna i kronor genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna. I praktiken innebär det att för vissa varor är dagligvaruhandelns ökade påslag större än vad som kan motiveras av ökningen i inköpskostnader.

Ibland känner jag en sorts tacksamhet till dessa svenska statliga verk med sina tjänstemän som gör sakliga rapporter grundade på fakta. I samma stund som jag tänker det slås jag av att även de kan vara hotade i den allmänna högervinden.

Men viktigare än detta är vad denna, än så länge lilla protest, visar, nämligen hur viktiga alla typer av rörelser är. Att bojkotta matjättarna är inte lätt, bland annat just för att de är matjättar. På många platser kan det vara svårt att hitta alternativ. Ändå har denna hittills lilla protest-kampanj fått fram ett antal höjdare för att försöka dölja fakta. Den har tvingat regeringen till ett möte med matjättarna. Naturligtvis inte ”för att ta dem i örat”, som finansminister sa. Nej, hur skulle det se ut! Alla förstår nog att den nuvarande regeringen inte kommer ta i varken öron eller något annat för att reglera den oligopol-marknad som vi har.

Men bojkott-kampanjen gjorde matjättarna och deras bekanta och vänner nervösa. Det är bra, låt oss fortsätta så. För det är här så tydligt hur olika intressen och klasser står mot varandra. Och det har alltid varit olika typer av sådana rörelser för folkflertalet som varit avgörande för samhällsutvecklingen.

Därför är det inte heller förvånande att alla partiledare utom vänsterpartiets Dadgostar är emot bojkott-kampanjen. Statsminister Ulf Kristersson skriver: ”Som statsminister bojkottar jag inte svenska företag”. Nooshi Dadgostar säger däremot om kampanjen:

Den är bra. Matpriserna idag är ett rån. Matjättarna utnyttjar att de äger stora delar av matkedjan och fortsätter att chockhöja sina priser. SD och regeringen gör ingenting, då måste andra ta initiativet. Bojkotten är ett underkännande av SD och regeringens politik och uttalanden såsom Åkessons nonchalanta ”handla hos dem som har bättre priser”. De har tappat markkontakten.

Följ Annika Morinas uppmaning. Sikta åtminstone på den största jätten. Bojkotta ICA de kommande veckorna.