Jag läser i en intressant artikel i Dagens Nyheter att Elon Musk kan ”bli den första människan i världen att skrapa ihop en förmögenhet på över 1 000 miljarder dollar” (motsvarande 9 297 miljarder kronor). Den bygger på att han ska få ett kompensationspaket från Tesla. Men:

Redan i dag, innan han fått en cent av sitt nya kompensationspaket, uppgår hans nettoförmögenhet till omkring 4 546,6 miljarder kronor.

4 546,6 miljarder kronor är en svårfattbar summa. Det är mer än hela BNP för ett land som till exempel Norge.

DN-artikeln försöker visa på hur mycket det är genom att räkna ut hur lång tid det skulle ta att få ihop summan för någon som sparade 5000 kr i månaden och konstaterar att det ”är i stort sett omöjligt”. Då skulle man ha behövt börja för ”76 miljoner år sedan”.

Ett annat och intressantare sätt att se på saken är att titta på vad pengarna (de 4 546,6 miljarder kronorna) skulle kunna användas till istället för att låta Musk själv disponera dem.

DN utgår från sångerskan Billie Eilish som med hjälp av siffror från FN gjorde en sådan uträkning. Så här såg den ut:

Håll den i minnet!

I april förra året skrev jag en artikel om de 43 svenska dollarmiljardärerna. Siffrorna fick jag från en artikel i Affärsvärlden. Det finns flera saker där som står sig och förtjänar att läsas ifall du inte gjorde det då. Bland annat gjorde jag en summering av dessa svenska dollarmiljardärers förmögenheter. De hade tillsammans en förmögenhet på 1 744,2 miljarder. För en jämförelse så var statens skatteinkomster för år 2023 1 318,1 miljarder.

Dessa siffror handlar alltså om förmögenheter både i form av bolag och fastigheter men också sådant som båtar, flygplan, konst och bil-samlingar (ja många extremt rika samlar på bilar… ).

De flesta av de rika har ärvt sin rikedom och sedan fortsatt att berika sig. Ett sätt är att äga aktier i banker. De fyra största bankerna i Sverige – Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea – gjorde förra året en samlad vinst på 156 miljarder kronor efter skatt.  Ungefär två tredjedelar av storbankernas vinster går till utdelning åt aktieägarna

Det är många som tycker att dessa de allra rikaste kunde ”dela med sig” och bidra mer till sådant som är nödvändigt i samhället. Men den faktiska utvecklingen har gått åt precis motsatt håll. Samtidigt som kapital­inkomsterna har växt snabbare än löneinkomsterna så har skatten på kapital minskat. Elinor Odeberg, Arena Idé, skrev en artikel i Svenska Dagbladet om detta. Hon tog där upp som exempel: Sänkt skatt för fåmansbolag, Sänkt skatt för riskkapitalister och den skattemässigt gynnade sparformen Investeringssparkonto (ISK).

På flera håll i världen har krav rests på miljardärsskatter. I Frankrike har ekonomen Gabriel Zucman lagt fram ett förslag om en tvåprocentig minimiskatt för miljardärer. Förslaget godkändes i nationalförsamlingen men röstades ned i senaten.

Jag ser nu att även Vänsterpartiets ledare vill utveckla ett förslag till miljardärskatt i Sverige. Det är bra och mycket rimligt bland annat med tanke på alla brister inom sådant som sjukvård, skola och omsorg.

Om vi i vår dystra och reaktionära tid kan få människor att sluta upp bakom tanken att de rika ska ”dela med sig” så är det naturligtvis mycket bra. Men vi borde också fortsätta att fundera över problemen med dessa de allra rikaste.

Ett av de numera uppenbara problemen med de rikaste är hur de på ett vettlöst sätt bidrar till att föröda livsmiljön på jorden, genom att driva på klimatkrisen och överkonsumera resurser (jag skrev om det nyligen). Men också, eller framförallt, genom att de fortsätter upprätthålla fossilkapitalismen. 

En annan vinkel på saken är ju den som borde uppstå när man tittar på Billie Eilishs cirkel här ovan som visade vad som vore möjligt att göra med Musks förmögenhet. Är det rimligt att några få personer ensamma får bestämma över så mycket, som påverkar så många andra?

Vi som inte tycker det är socialister. Vi vill på olika sätt hitta vägar för att demokratisera samhället så att inte en minoritet på detta sätt kan styra över våra liv. Istället borde dessa rikedomar styras genom demokratiska beslut, både på lokal nivå och på toppnivå. Denna utvidgning av demokratin kallar vi socialism.