Att jaga något under vattnet

Den senaste tiden har vi fått uppleva en repris av den påstådda ubåtsjakt som vi upplevde i början av 1980-talet.

Eftersom ingen u-båt hittats så kan ju ingen påstå att den vet ifall det finns någon. Vi vet alltså inte om det finns någon som helst substans i det som ledningen för den svenska marinen påstår. Trots det så återges överbefälhavarens svärord som en viktig nyhet i alla medier. Han svär över ett intrång som han påstår har skett.

Den svenska marinens spökjägare

Den journalistik som de stora medierna ägnat sig åt har varit under all kritik. En massa ointressanta rapporter om att man inte sett något annat än diverse jagande krigsfartyg. Några kritiska frågor har det inte varit plats för.

Oavsett om det funnits eller inte funnits en ubåt som dessutom antyds vara från Ryssland så kan man använda detta för politiska syften. Det görs också, framförallt av dem som vill att vi ska gå med helt och hållet i Nato.

Man kan också analysera det hela politiskt. En som jag tycker gör en bra sådan analys är den gamle socialdemokraten Pierre Schori. I en artikel på SVT-Opinion där han diskuterar det som han kallar ”den större strategiska bilden” säger han bland annat att:

Till skärpningen av det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har vi dessvärre själva också bidragit.

Just detta att Sverige tagit en hel del steg till en allt närmare – om än inte slutgiltigt formell – anslutning till Nato är en viktig faktor. Här måste man fråga sig om detta bidrar till en fredligare värld och vilken militär upptrappning som är ett svar på vilken. Visst är Putin-regimen  odemokratisk och reaktionär. Man bedriver också en chauvinistisk och aggressiv utrikespolitik. Samtidigt måste man kunna se att den ökande inringningen av Ryssland från Natos sida också bidragit till att trappa upp spänningen i världen igen.

För den som vill uppdatera sina historiekunskaper och sätta den nuvarande ”Ubåtsjakten” i ett perspektiv vill jag verkligen rekommendera en film av Maj Wechselmann: En Till Sannolikhet 02. Den ifrågasätter på ett mycket sakligt och övertygande sätt både att den ubåt som stötte på grund utanför Karlskrona 1981 var ute i spionuppdrag och att det som man jagade i Hårsfjärden 1982 eller Karlskrona 1984  var ryska ubåtar. Se den filmen, det är den värd!

Intressant?

Läs också dessa bloggar: Annarkia, Svensson, Röda Malmö

Läs också ledare i Flamman i ämnet.

%d bloggare gillar detta: