Jag håller på och läser Göran Rosenbergs bok ETT KORT UPPEHÅLL på vägen från Auschwitz. Det är en mycket bra bok på en massa olika sätt och jag vill verkligen rekommendera den till er som inte har läst den. Bara språket, hans sätt att skriva, är en njutning, med ett speciellt ”tonfall” som tilltalar mig mycket.
Det är också en både djupt berörande och lärande bok. Rosenberg berättar en intressant historia om sin far och om sin egen barndom. Men också om kriget, förintelsen, antisemitism och trångsynthet i Sverige efter kriget.
En av de många berättelser som Rosenberg förmedlar är Czeslav Miloszs berättelse om karusellen i Krasinskiparken i Warszawa. Den karusell från vilken man våren 1943 kunde både se och höra hur det judiska ghettot likviderades. Samtidigt med skratten och musiken vid och på karusellen där i parken likviderades andra människor alldeles bredvid genom att hus efter hus brändes ner.
”Ingenting nytt detta naturligtvis, att människor förmår leva som om ingenting har hänt också när de mest fruktansvärda saker händer runt omkring dem….”
skriver Rosenberg.
Ändå extremt, skrämmande och övertydligt. Och jag tänker att idag sker detta i masskala i en värld som ”krympt” genom medier och kommunikation. Varje dag får vi rapporter om det bestialiska dödandet i t.ex. Syrien via TV och andra kanaler. Men vi lever vidare ”som om ingenting hänt”.
En annan berättelse är den om fartyget Ulua som avgår från Trelleborgs hamn 24 januari 1947. Ombord är 650 judiska överlevande, de flesta unga kvinnor. I södra Italien tar Ulua ombord ytterligare 700 judiska överlevande varefter man seglar vidare mot Palestina för att försöka bryta den blockad som upprättats av den brittiska kolonialmakten. En blockad som upprättats för att hindra skepp med överlevande från Förintelsen att nå Palestinas kust. I samband med att Ulua bordas av brittiska minsvepare drivs soldaterna överbord av passagerarna. Men till sist tvingas de ge upp och förutom nio personer som lyckas simma iland och undkomma förs alla till ett brittiskt interneringsläger på Cypern. Rosenberg påpekar i sammanhanget att 4000 judiska överlevande på ett annat fartyg – Exodus – som också försökte bryta blockaden samma år, samtliga fördes tillbaka till Tyskland av britterna, till ett läger utanför Lübeck.
Om fartyget Exodus berättar den israeliske fredsaktivisten Uri Avnery i ett kapitel i boken Ship to Gaza: När Israel förlorade sina sista vänner. Han skriver om detta:
Många anser Exodus 1947-incidenten var vändpunkten i kampen för att skapa staten Israel. Storbritannien kollapsade under tyngden av internationella fördömanden. Och beslöt ge upp mandatet över Palestina. Naturligtvis fanns många andra och viktigare skäl, men Exodus 1947 blev strået som knäckte kamelryggen.
Uri Avnery som tillhör de israeler som kritiserar den israeliska regeringen för dess behandling av palestinierna och den orättfärdiga instängningen av befolkningen i Gaza ser parallellen mellan försöken att bryta den brittiska blockaden 1947 och den israeliska idag. Han skriver att idén att med en flotta bryta blockaden av Gaza är ”snudd på genial” eftersom den ställer den israeliska regeringen inför ett dilemma, med flera (ur deras synvinkel) dåliga alternativ:
- Att låta fartyg passera vilket skulle vara början till slutet för blockaden.
- Att stoppa fartyg på nationellt vatten. Inspektera fartygen, konstatera att de inte för med sig vapen och därefter låta dem passera.
- Att uppbringa fartygen på öppet vatten och föra dem till Ashdod
Som Uri Avnery skrev om det förra försöket av Ship to Gaza så har regeringen Netanayahu även denna gång och i detta fall valt det sämsta alternativet. Det fredliga fartyget Estelle bordades också våldsamt på internationellt vatten och människorna ombord fängslades. Läs t.ex. Maria-Pia Boëthius (en av passagerarna) berättelse om detta i ETC. Hon skriver där bland annat:
Ovanför oss cirklade en helikopter, runt oss låg fem gigantiska krigsfartyg och från dem kom 20 snabbgående båtar med soldater så beväpnade att de nästan försvann bakom kulsprutor och elpistoler, kameror och andra vapen. Alla bar svarta rånarluvor, den manliga burkan
…….Medierna vill få det till att vi tycker synd om oss själva – det gör vi inte. Det är inte frågan. Frågan är vad Israel förvandlats till, vad de gör med människorna i Gaza och på Västbanken – och hur någon enda står ut med att blunda och titta bort
Om du bor i Uppsala och instämmer i detta och vill uttrycka ditt stöd till Ship to Gaza och kravet på att blockaden mot Gaza ska upphöra så kan du gå med i en demonstration arrangerad av Ship to Gaza i Uppsala imorgon torsdag kväll (25/10). Den samlas kl 17:30 i Slottsparken för avgång kl. 18 till Stora torget.
Media: Aftonbladet1, Aftonbladet2, Aftonbladet3, Aftonbladet4, SvD, GP
PEPPRAT RÖDGRÖNT 