Grekland och Italien styrs nu av regeringar som inte är valda direkt av folket. I Spanien vann häromdagen högern valet. Flera svenska tidningar som Svenska Dagbladet och Aftonbladet har haft rubriker om ”jordskredsseger” för högerpartiet Partido Popular i det spanska valet. En vän – och gästskribent – som f.n. befinner sig utomlands, ger en något annan bild av valresultatet i denna kommenterande artikel:

Som väntat vann det spanska högerpartiet PP valet till parlamentet stort och fick egen majoritet. Det ”socialdemokratiska” partiet PSOE, som under ledning av premiärministern Zapatero, suttit vid makten i 8 år, har genom att underordna sig den europeiska centralbanken och IMF och sin hårda åtstramningspolitik fullständigt förlorat all trovärdighet i den spanska befolkningens ögon. PSOE förlorade 4,3 miljoner röster jämfört med valet 2008.

Högerpartiet PP har kunnat segla på en opinionsmässig medvind som först och främst varit ett misstroende mot PSOE. Avsaknaden av egen konkret politik har fått ledande PSOE-aktivister att hävda att ”om ni verkligen sa vad ni vill genomföra så skulle inte ens era egna medlemmar rösta på er”. Trots att PP fick egen majoritet i parlamentet så var det faktiskt bara med 500.000 fler röster än 2008.

Det var i stället baskiska och katalanska nationalister och den förenade vänstern (IU) som gick framåt rejält. Det nybildade baskiska vänsterpartiet AMAIUR blev största parti i de baskiska provinserna och har tillsammans med det borgerliga nationaliterna i PNV majoritet. De katalanska nationalisterna gick från 11 till 16 mandat och blev största parti i Katalonien och förenade vänstern (IU) gick från 2 till 11 mandat. IU gick från strax under 1 miljon väljare 2008, till nästan 1,7 miljoner 2011. En liten rännil gick också till den revolutionära vänstern, Antikapitalisterna, som fick knappt 25.000 röster.

Räntorna upp och börsen ned

Uppenbart är att de stora politiska manifestationerna under sommaren och hösten i Spanien inte har fått ett direkt uttryck i valet. Men även om PP fått egen majoritet i parlamentet så visar den relativt blygsamma höjningen av röstetalet att det knappast är med någon entusiasm som väljarna valt PP. En av kommentatorerna i spanska TV:s valvaka påpekade att just detta, i kombination med att alltmer av den verkliga politiken flyttat ut från parlamentet till gatan, bäddar för att de sociala konflikterna kommer att öka. Något som den s.k. ”marknaden” verkar ha insett redan eftersom de spanska räntorna steg och aktiekurserna sjönk så fort börsen öppnade i Madrid.

Utan tvivel kommer den nya spanska högerregeringen att försöka sig på än kraftigare nedskärningar än vad Zapateros regering genomfört. Lika troligt är det att man kommer att försöka slå mot den organiserade fackföreningsrörelsen, något man redan börjat med i de regioner man kontrollerar, där man bl.a. lagt förslag om att upphäva rätten till kollektivavtal för offentliganställda.

Att högerpartiet PP nu får egen majoritet i parlamentet är naturligtvis något som försvårar kampen mot den sk ”marknadens” försök att vältra över sin kris på befolkningsmajoriteten, desto mer som PSOE, det största oppositionspartiet, talat vitt och brett om ”gemensamt ansvar”, för kapitalismens överlevnad. PSOE:s katastrofval och framgångarna för den förenade vänstern kan kanske få de fackliga organisationerna att agera mer självständigt än tidigare och göra gemensam sak med gatudemonstranterna: ”los indignados”,.  Med en arbetslöshet som är nära 25% och bara nya nedskärningar i sikte, är det många miljoner som inte har något att förlora, men mycket att vinna på att ta kamp mot nedskärningspolitiken.

Göran Kärrman

intressant